emmautanandranamn

En känsla. En känsla som tar över din kropp, helt och hållet. Den är okontrollerbar, den går inte att stoppa. Den har ettrat sig fast, som handbojor eller taggarna på ett stängsel. Taggarna har trängt igen din silkeslena hud, spräckt varje liten hudcell så att små små droppar blog sipprar ur genom venerna. Blodet slingrar sig nedför armarna, handlederna mot fingrarna. Droppe efter droppe, störtlopp nedför naglar mot marken. Osynliga. Dropparna smälter in i marken, likaså som du. Smälter in, asfalterad. Droppe efter droppe efter droppe. Asfalten är som ett svart hål, det som nuddar slukas upp in i ingenting, och försvinner, osynlig, borta.
Asfalt, hård och kall, en aning bucklig också. Är du hård, kall och en aning bucklig ? Du är någonting, någonting folk kliver på, någonting som finns, som smälter, som bara ska vara där. Någonting, du är någonting, ett ting folk kliver på, slänger skräp på. Ett ting som bara finns för att finnas, inte för hos utan det bara finns. En skugga, ett ting, någonting.

Gröt i magen och kletiga ögon, trettionionde reserv och en morgonfrisyr, rummet som ett halvt bombnedslag och ångestfyllt bröst, odesignad blogg och tuggande tänder på det där vita kletiga tinget. Tandborsten och kläder nästa ?

Mitt liv är fyllt av ingenting, eller inte ingenting utan jag är ingentinget. Jag kan varken sluta tänka, stressa eller har någon koncentrationsförmåga. Jag börjar få ganska mycket panik på min vikt och att jag inte kan träna för min kropp vägrar, jag funderar på att försöka ta mig till simhallen, men inte idag. Idag är magen vänd ut och in och tarmarna vrider sig sakta men säkert. Idag ska jag nog rensa saker, i alla fall kolla igenom vad jag har. Men först kläder, eller nej först resa sig från golvet och vakna, sedan kläder.
Jag måste komma in någonstans till våren, annars får jag seriöst panik! G a h är de bokstäverna som kommer susa i mitt huvud annars..

NEj, vad sa vi, resa sig upp, tandborste och kläder.. ?

Jag tittar ned på min iskalla fötter samtidigt som jag drar mina skruppliga långa fingrar genom det nytvättade bakåtslickta håret. Sådär lite småbratig, men öppen skjorta dessutom. Fötterna ser ut att tillhöra en jätte. En jätte som har missat biten med att ta hand om sina fötter, speciellt naglarna. Lite halvt avrivna och döda, naglarna är inte naglar längre. Det är endast något som sitter på min kropp, utan funktion.
Ryggen värker och munnen smaskar. Äckligt men det luktar gott, andetag efter andetag.

Jag hade skrivit ett helt, inte så fint, men ett helt blogginlägg. Och nu försvann allt.. party!! Men strunt samma, det är som det är och jag vill bara sjunka genom jorden nu. Kanske födas om på nytt och utvecklas som en annan individ. Vet inte ens vad jag gör nu för tiden, jag stänger in mig, fysiskt. Jag.. Jag tänker inte ens säga något om det, det bara är såhär nu. Fan...

Jag. Jag. Jag. Du? Vi? Jag? Tänk att bara kunna fly från allt, starta upp på nytt, bara vara och inte på det här viset. Större och latare, ful, äcklig, bara kastar bort tiden. Inte på det viset, vara på det viset så att det känns. Att vara för mig är inte att ligga och sova eller tjocka någonstans. Att vara för mig är att gör något som känns, göra något som märks. För en själv, för tre personer, för 10 000 personer. Att göra, vara, märkas.
Jag har nog aldrig vågat märkas, jag ställer mig alltid i bakgrunden, för annars är jag i vägen. Att det ska vara så svårt att bryta beteenden, och mönster. Speciellt nu, jag håller mig undan. Idiot..

Ska nog gå till Kina, eller kanske spanien, sitta på en klippa eller strand någonstans och bara titta ut över havet. Tänka, fundera, planera, koppla av. In med linser och på med strumpor ? Istället för att tjocka bort mitt liv ska jag försöka ta mig ut genom dörren i alla fall. Och jag måste sluta jämföra och ta mig samman, och speciellt i kragen. GAH, vad håller jag på med? eller rättare sagt vad håller jag inte på med. Bryt mönstret nu människa!

Jag kan knappt titta mig i spegeln längre..

Oj.

Oj, det kan ske ganska mycket på en vecka. Ganska mycket, sisådär väldigt mycket, och min mage värker. Jag vill mest dö lite, spy upp allt och sluta äta. Nu. Det ska jag nog, i alla fall lite. Jävla tjockis.

Just nu är jag mest en förvirrad kvinna med för mycket känslor och tankar. Jag vill bara slå ur mig dom, alltihop, nu nu nu. Men icke sa nicke ( eller ?) , min kropp strejkar igen och jag mår konstant illa. Jag kan träna visst, men det mår jag inte direkt bättre av fysiskt. Eller iaf inte en del av min kropp. Jävla skit.

Vi börjar med att förflytta oss en vecka tillbaks, jag i en buss påväg med stockholm med några andra östgötar och gaykryssning. Nervös tjej som ville parta loss, eller varför skrev jag nervös. Skitsamma. Bara tjej ? I alla fall, framme i stockholm möts jag av en springandes Nathalie och en övertrött syster. Samtidigt får jag massa sms om att jag är iaktagen, det ni! Väl inne i hytten så släpper allt, jag och fröken Gay ( nathalie) springer upp och ner för att hitta någonstans att äta, det sög ju med ställen men vi var för snåla för bufé , buffé, buffe? Aja, man får äta hur mycket man vill i alla fall, och dricka. dock hade det nog varit ganska värt det men skitsamma nu.
Efter om och men hitta vi tillbaka till hytten efter alkoholinköp, matintag osv osv. Där byttes det om och drickandet påbörjades! Fort iväg till Schlager golvet och se Magnus Karlsson, sedan tillbaka till hytten och där shottades det Mintu, där började party emma komma igång. Haha.
Vi fick besök av söta bögar, söt straight man som egentligen var bög men påstod att han hade flickvän osv. Party blev det iaf. Sedan finns det en hel del bortglömde scener och ingen tidsuppfattning direkt. Men jag och fröken syster hade fått i oss ganska mycket, och hon lite för mycket. Men så kan det gå. Vi två stod tydligen ute på däck och rökte, eller jag rökte, med honom och jämförde tvättbrädor. Haha. så kan det gå, min kära bög.
Kvällen spenderades främst med nathalie, kajsa och hennes vän josefine va. Oväntat men det sluta väldigt bra, ganska mysigt och trångt men sådant får man ta. Höhöhöh...
Dagen efter var dock inte så party. Jag och min kära vän hade tänkt fortsätta dagen efter men kvinnan var åksjuk och jag mådde bara BLÄ så det blev inget. Dock parta syrran vidare, spännande grejer. Haha (;

Äntligen hemma runt halv 10, jag var helt slut och dog mest hela helgen. Sov, sov sov, mådde dåligt, sov, fil, sov, dåligt om och om och om igen. Helt enkelt. På söndagkvällen brumma jag dock iväg till min kära Denise som jag saknat en massa. Tjejen är värsta kvinnan och har gått in i lumpen, det ni!
Senare på kvällen kom Kajsa hit, det var mys, en mys natt och en mys tjej helt enkelt. Jag hitta henne under en sten, en såndär som är svårhittad men finns någonstans gömd. Nu hänger säkert ingen med, men skitsamma! Jag förstår mgi själv, i alla fall denna gång.

Jag gillar inte min kropp, jag kan inte träna hur jag vill. SKIT! Sedan är jag en dum idiot men det är en annan sak, jag bara är det. Jävla tankar, koppla bort ja tack ? På länge mår jag bra, men någonting bakåtsträvar konstant. Jag vågar inte släppa. För vad kan hända då ?  Det är väl där rädslan ligger. Jag drar mig tillbaka, drar mig undan. Jävla fegis..

Nej, nu ska jag sluta med att vara sådär. Jag blev bara ganska förvirrad nyss, jävla sms ibland. Får en att tänka tillbaka på saker, saker som man verkligen saknar, eller mer personer. Personer som man kanske inte borde sakna. Men ja, vad gör man.. Och nu tog det ganska stopp i tankarna.
Ont i rumpan har jag med, man kanske ska förflytta sig och gå i ide?  Nu känner jag mig bara på blä humör. Fast dagen i sig har varit ganska, väldigt bra helt enkelt. Men nu vet jag inte. Aja. Sova, promenad?  Hum..
Man kanske ska börja ta tag i sitt liv dessutom, söka extra jobb imorgon. Kanske får något innan man flyttar. GAH ta dig i kragen kvinna. Jag bara är och är, inte är på ett bra sätt. Ouf..

Munnen fullproppad med nötter, som blandas med keson och äggen som förgyller min mage. Min tanke med att gå upp tidigt var att dra ut och springa eller sätta mig på motionscykeln. Dock dog den idén när jag kände hur illa min kropp mådde så jag satsa på frukost och packning och inväntar att klockan ska bli elva och då blir det simning för hela slanten!
Jag mindes det jag drömde precis när jag vakna, dock har det försvunnit helt nu. What to do? nööööthing.

Igårkväll började jag läsa en bok, Änglarnas syster skriven av Anna Jörgensdotter. Den kvinnan var med på Göteborgs poesifestival tillsammans med bland annat Anna Nordlin ( Säkert, hello saferide) och pratade, läste texter. Jag tyckte hon verkade intressant och har endast börjat läsa men fastnade ganska direkt. dock fanns inte den bok jag ville ha på biblioteket igår så det fick bli den som fanns.

Nu tog mina nötter slut och väckarklockan ringde. Jag har varit uppe sedan sju och känner att jag skulle behöva något att dricka. Strax ska jag, med min fina morgon kaluffs, bädda sängen och dra fram kläder att ha med på kryssningen. Jag kan meddela ännu en gång att jag är GANSKA så PEPP tjej här, gaykryssning dudes! Syster och världens bästa Nathalie, kan det bli bättre? KNAPPAST.

De spelar Darin på radion och jag drar sakta in snoret som rinner sakta nedför, utför näsan mot överläppen. En avriven tånagel med intorkat blot och nötrester i hela munnen. Ett svullet ögonbryn och nyvakna ögon. Jag lever, jag är vaken, jag är här. Fötterna är iskalla och hjärtat dunkar på, som vanligt. Nyheterna på radion berättar om olika regler mellan hetrosexuella och homsexuella. Är världen orättvis ?
Jag drar in snoret ännu en gång och hör regnet smattrande mot fönsterbrädet utanför mitt fönster. Persiennerna är neddragna. Jag vill inte se eländet, det är snöregn. Det är snöregn i november, som vanligt. Snöregn som sipprar ner från himlen, sådär vitt, lugnt, hamroniskt men splasch. Marken, pöl, snöflinga blir vattendroppe. Snöflinga blir inte en vattendroppe, sen dör. Den tynar bort. Snöflinga tynar bort, blir vattenpöl. Förgyller vår mark, försvinner. Snöflinga dör i vattenpöl och förgyller inte längre vår värld.
Mitt hjärta. Mitt hjärta dunkar och jag tar mig för pannan. Ögonen kliar sådär morgonaktigt och nötterna har ettrat sig fast mellan tänderna.
Snöflinga dör.

Tandborstning och packa väska nästa! Godmorgon gott folk..

Utan kläder framför spegeln, studie av den mänskliga människokroppen. Magen putar ut, lite sådär halvgravid och svullen. Inspektion från fötter till midjan. Jag blundar för sanningen och greppar tag i mina bröst. Hårt. Bröstvårtorna värker och de känns styva. Den kalla hallen ger känslan av ensamhet och mörker.
Nyckelbenen petar vasst ut och uppåt halsen mot ansiktet förgylls vägen utav gupp och svarta hål, de där jävla finnarna.
Klämmer lite på mina bröst och suckar djupt.
Håret är sådär småfettigt, ungefär som skolans köttgryta med fettklumpar och potatis. Inte för att jag äter kött, utan för att jag då är ganska glad för att jag inte äter kött. Och den där salladsbaren som består av rivna smaklösa morötter, frusna majs och besk "pizzasallad".
Två trappor upp och till höger.
Den där mörka hallen, det drar om fötterna och jag för fingrarna sakta genom håret, sedan ner mot ansiktet. Slår mig själv, vakna!!
Verkligheten, naken, ärlig.

Göteborg. I torsdagsnatt, det hade egentligen blivit fredag men det var fortfarande natt. Jag satte mig 00:55 på en buss påväg mot glädjestaden Göteborg. Halvvägs, efter 2- 2 och en halvtimmes resa med en rastlös resepartner bredvid mig och suttit helt klarvaken längst fram och stirrat rakt ut genom fönstret. Halvvägs, bytte jag buss och då fick jag äntligen lite sömn. När klockan var runt halv sex klev jag av i nyvakna och kalla Göteborg och träffa en ganska sliten Hedvig som vart ute och sprungit hela natten ( min alldeles egna securitas vakt).
Så fort vi kom fram till hennes hem så slockna vi båda och vakna inte upp förens halv tre av en frustrerad hannah som ville att vi skulle ruscha in till staden. Jag tror jag aldrig vakna den dagen men runt halv fyra fyra var jag och hedvig i staden bland massa folk. Träffa och krama sophia och hannah, pusspus!
Efter ett himla yrande hamnade jag och hedvig på Subway innan poesikväll och möte med Julija. Hon var bra, kvällen var bra. Men det sluta lite fel, för fel, jag är fel..

Jag blev onykter, för onykter, inte bra alls. Men hedvig lyckades få med mig hem och jag pratade i telefon med en mys människa. Jag eller vi vaknade upp runt två dagen efter och inte så party. Hela min auroa skrek "HEJ JAG VILL DÖ". Och vi dog, lite. Lördagen blev mys, kollade in Hedvigs nya krupin, nu har kvinnan flyttat till eget dessutom. På kvällen blev det bio mys med henne och hennes rumskamrater och filmen UP i 3D, det ni! Jag kan meddela att den var den sötaste filmen jag sett på länge. Jag vill också åldras med en barndomskärlek. Så underbart fint. IH! Nu känner jag mig lite sådär småtäntig, men skitsamma!

Söndag, jag vakna upp halv 12 och fick vänta inte fröken jonsson som bara klaga på mig. Jag var hur tyst som helst och försökte inte väcka kvinnan. Jag var tyst som en mus! I alla fall, det blev att dra in till staden och köpa nya skor till mig och nörda lekssaksaffärer. Jag tror jag blev, eller båda blev fem år igen. Det var en fin upplevse, haha. Efter det drog vi tillsammans med Hannah och Sophia till Café Vasa, tror jag. Och deras vän Mc (?) dök upp senare. fika i fyra- fem timmar med pyssel mys och pisamma händelser, haha. Det blev en mys söndag helt enkelt.
Måndagen så satt jag på en buss vid 10:20 och spillde tee över hela mig. Det blev en bra helg och direkt när jag kom hem börja jag små skit. Har känt mig svimfärdig i två dagar men nu är det bättre och jag är pepp på träning!

Nu sitter jag och lyssnar på P3 som har Sex-special idag. Fisar och bajspluttar under sex känns inte sådär jättemysigt. Och det var någon tjej vars knä hade gått ur led under sexet. Tänk kåthet och den smärtan på en och samma gång, inte så himla party alltså. Haha.
Inatt drömde jag konstigt. Hoppade onykter i hoppborgar, tappade bort mina nya skor och en ville sälja skor till storlek 30 till mig, hånglade med gamla ragg, pratade boxningslindor med folk och blev attackerad av monster med lamphattar. Jag hade säkert sex någonstans med, det skulle inte förvåna mig om de minnena dyker upp snart.

Imorgon, IMORGON, imorgon, ImOrGon,imoRGON, Imorgon. Imorgon är det gaykryssning och jag är så pepp, party party och party!
Nej nu ska jag vila lite och sedan brumma iväg till träningen.

Hemma och hemma från Göteborg. Jag orkar egentligen inte skriva men änkte mest säga att helgen har varit mys och jag och min sockertopp som älskar mig trots att hon mobbat mig hela helgen har haft det bra. Och jag är kär i gubben i filmen UP.

Nu ska jag dö i min säng med ett bankande huvud, illamåendekropp, jobbiga tankar och klump i magen. Först måste jag kissa och nu konstaterar jag för mig själv att det blir nog mitt kortaste blogginlägg hittills. Jävla kropp.
Film och dö i säng, godnatt!