emmautanandranamn

Jag snurra in i en dörr när jag skulle rotera lite fint, eller mest bara vända mig om. Samtidigt som jag försöka prata med min sambo och har en hund springandes runt benen. Jag konstatera nyss att jag är smidigheten själv.
Jag anser att man kan vidga brösten med adrenalin ( skulle absolut inte säg något annat där..)
Och jag är helt slut i huvudet, vill mest lägg mig i ett hörn och gråta.
Slänga ut lite tankar med.
Fast ändå inte.
De har liksom ettrat sig fast. Något. Någ..
Nej, imorgon blir det spörrtplugg innan tentan 14:15. Håll alla tummar och tår ni har!

Fy. JAg är helt slut i huvudet, det är ingenting som stämmer där innte i tankeverksamheten just nu. Det är ett stor moln av kaos, lite mulet och regnigt. Ganska disigt, eller mer dimmigt. Och jag har hkat upp mig på gynekologi och vulvans anatomi, vad är detta ? Nae, jag borde, måste sova..
Puss?

Snygga skosnören, ska vi hångla ?

en emma

Djupa andetag.

Känner varje hjärtslag.
De slår extra hårt.
Det värker liksom i bröstet.
Magen morrar.
Näsan är småtäppt.

Nämnde jag att det värker i bröstet?

Det är kaos.

Men någonstans i kaoset är det okaos.
Ett lugn.
Ett leende.

Jag ler.

Men jag är kaos.

Vem vill vara med ett kaos ?

Ibland i kontrollerade former men ändå.

Charm.
Dialekt.
Blonda lockar.
Oslagbart klantig.
Laga mat kan jag allt.
Gå på tå gör jag med..

Det värker i bröstet, jag vill skrika...
Nu.
Till..

Jag borde mest sova, det blir tentaspurt nu fram till torsdag. Då ses vi !
För nu ska jag dansa med john blund, dansa vals bland stjärnorna. Natti..

Att vakna med mobilen i handen och ett hysteriskt larm klockan sex var inte en underbar start på dagen.

Ingenting klädmässigt passar idag, jag platta håret utan att plattången var på ( det upptäcktes efter minst fem minuter) och glömde av min gröt på plattan som jag totalbrände sönder. Kan ju meddela att mitt/vårt nystädade hem inte luktar så städat idag, herregud vilket bränd lukt det blev efter gröten.
Fy i hela friden säger jag bara. Så jag har sprungit runt med toalettdoftagottspray och sprutat runt en stark cintrondoft i lägenheten. Så nu luktar det bränd citron istället. Mums...

Om en halvtimme ska jag trampa iväg och hämta ett paket sedan blir det en heldag i skolan. Tenta kvart över två på torsdag. WOHO känner jag i precis hela kroppen. Jag vill nog mest bara sova idag. Illa mår jag med, himla grötdoft..

Jag saknar känslan.
Jag saknar närheten.
Jag saknar skratten.
Jag saknar tårarna.
Jag saknar att våga.
Våga..
Kan inte du våga åt mig ?
Ögonen kliar och är fyllda av morgonklegg.
Näsan rinner och kroppen börjar vakna till liv,
genom att braka och knakna och sätta sig på plats.
Sängen lockar, täcket lockar. Livet lockar inte..
Illamåendet.
Det där jävla illamåendet.
Det blir en matlådevecka som jag inte ser framemot.
Sängen, täcket, kudden.
Fan, jag är kissnödig igen..

Jag är smidigheten själv känner jag. Låste precis in tvättstugenycklarna i tvättstugan och kolla in fint på dem i mörkret där inne. Hur gör djur nu är en himla bra fråga..?!
Knacka dock hysteriskt på en annan tvättstugedörr och fick hjälp av en fin man, dock gick det inte så bra men jag skulle komma ner igen och se om han kunde boka om tvättstugan åt mig. Annars får jag vänta på min blöta och ej klara tvätt tills klockan nio... Ska vi köpa skor WOHO..?!

Jävla skit..

En av alla sjuttioelva matlådor vi har i frysen är nu i min lilla mage, som är mätt och belåten. Tror den försöker bestämma sig om den vill gå i matkoma eller inte. Dock känner jag att min kropp överhuvudtaget vill det, men det får den inte! Kaffe och plugg tills natten börjar närma sig kanske ? Borde ha pluggat mer i helgen ja, men det blir hårdkörning nu och tre fyra dagar framöver, så man klarar den himla tentan. Ingen omtenta nu för fan !

Kaffe..

Tjugo minuters samtal med min kära mor i telefonen, så lång tid tog det för henne och mig att beställa och köpa bussbiljett ( Hon beställde och jag gav intruktioner). Min mamma är för söt ibland, och jag saknar henne väldigt mycket. Pappa med.. Insåg idag att det är en månad sedan jag flytta tillbaka till Örebro efter en sommar i hemstaden. Det är helt galet vad tiden får fort. Vi har nästan läst klart våran första kurs på termin tre. Det är ju helt sinnes, denna tid. Det bara flyger förbi känner.

Helgen har varit mys, en sådan helg man verkligen behöver ibland. Plugg, pannkakor, fina vänner, matlagning, film, tee, pizza, morgonprat och allt sånt där. Jag tycker om livet ibland. Livet verkar inte alltid gilla mig men det är smällar man får ta.

Jag har börjat, som sagt. Två veckor kvar tills det fina mötet, fyra veckor kvar tills jag blir 1500 kronor fattigare, imorgon börjar jag med boxningen igen och skolan har jag börjat ta tag i på allvar. Plus att jag har städat hela jävla lägenheten idag och ska tvätta om en timme. Klapp på huvudet till mig själv, eller kanske en kram?
Men hallå, jag är fett nervös inför imorgon. Allting är ju borta, kondition, styrka, teknik ( en del sitter ju iof i men ändå) osv osv. Fast, fan vad skönt det ska bli! Jag måste göra mer sådant som jag mår bra av. Jag vill inte gå under, inte igen. Men åhhh, jag längtar, till och med efter den hysteriska träningsvärken jag kommer ha i början ! Jag kanske kan få iordning på mig själv ändå. Vem vet?

Dock kommer jag nog aldrig kunna stänga av den där tankeverksamheten..

Just ja, kaffe..

Jag har kommit in i en period av småklumpighet, eller okej, vad säger jag nu? Jag är ganska megajätteklantig men skyller på min fina otur. Det är egentligen otur, jag bara låtsas med alla andra som påstår att jag är klantig.... I alla fall. Jag börjar gå in mer och mer i saker, tar sönder sådant jag tycker om, glömmer saker och så vidare. Vad är det som händer?! Eller okej, det är inget som händer egentligen. JAg är van, men jag vill inte ta sönder en massa saker ): haha. OKEJ, detta blev ju skitkonstigt. Nej, jag är väl klantig då, fan...

Nej, nu måste jag gå in i tentabubblan i nårgra timmar och motionera ner till tvättstugan snart. Hoppas man har en glad sambo imorgon, när hon ser hur duktig jag varit. Städat hela lägeneten och snart tvättat. TIHI.
Tänkte också säga att människor är konstiga varelser. På både gott och ont. Puss?

Kaffet är klart, det och choklad blir min räddning nu..

Jag tänker såhär..
Eller vad är det jag säger? Skriver..
Det går inte att förklara det som händer i min lilla hjärna, frustration, inget tålamod, alldeles för mycket tankar, djupa tankar, alldeles för mycket kaos. Alldeles för mycket, mer än vad man egentligen klarar av. Mer än vad jag egentligen klarar av. På både gott och ont kanske, mest ont. Eller ont och ont. Det är kaos, så är det bara.

Idag har jag varit duktig och tagit tag i mitt liv på flera sätt. Faktiskt. Den ni. Så nu ska fröken Faxérs liv redas ut och tas tag i. Några samtal har gjorts om man säger så.. OCH jag har fått tillbaka mitt internet och slipper tatta av min kära sambo, som pika mig lite om det förut. Men bara lite ..

Okej. Tatagimittlivlitegranndag,pluggdag, jag fick latte ( skummet <3) och jag har shoppat runt på örebros gator med två fina vänner, fick mat av sambosarna och har kollat på bonde söker fru. Gratis wienerbröd blev det med. Eftersom city gross ska öppna här i stan delade de ut matpåsar med en massa bröd. Så jag kom hem med en stor påse med massa olika bröd, OCH WIERNERBRÖD HALLÅ! Gud, jag är värsta tanten. Kaffe och kaffebröd.. Herregud. Men det är fint det ! Tihi.

Min första kavaj: Check !

( dock är jag ett risigt monster på bilden..)

Vad är klockan?! Nu vet jag...

Och jag tänkte på det där med att vara djup förut. Det är ingenting jag kan ta bort, det är en del av mig. Dock en del jag skulle vilja kunna hantera lättare. Enklare. Vad skönt det skulle vara, inte att bara stänga av utan verkligen ha kontroll. För en jävla gångsskull. Men ja, så är det ju inte riktigt. En dag i taget ändå ? Det är nog ett måste, annars fungerar man inte. Eller nej, som förut, annars fungerar jag inte. Dock vill nog inte mitt liv riktigt samarbeta där.

Fast , om du aldrig provat hur kan du då vara säker?


Just ja. Häromdagen råka jag slå i benet i vardagsrumsbordet och av misstag så flög jag ( verkligen flög !!) in mot kanten bakom soffan och in i väggen. Det gjorde LITE ont...
Sova.. Nu.. Pusskram!

Någonstans är jag men vet inte riktigt vart.

Man kan tappa sig själv på vägen, då endast kött och blod finns kvar. Frågan är vad man har tappat, vad man vill hitta igen och vad man helst vill glömma bort. Jag minns, men hur vill jag egentligen minnas det ? Hur vill man framställa saker och ting. Vad vill jag egentligen. Det handlar om vad jag gör, men främst inte gör.

Det finns tusentals ord att välja på, att börja med, men ändå vet jag inte vilket jag ska välja.
Det finns tusentals sätt att uttrycka sig på men ändå står jag där tyst. Tyst, naken, utan ord.
Fingrar korsar varandra, ett lugn, ett djupt andetag. Är jag räddad? I alla fall för en liten stund, endast en liten stund. Rädda mig. Räddar mig.

En längtan. En längtan efter någonting. En längtan efter det, efter dig, efter oss, efter er, efter det, efter då, efter ett nu. Ett nu. Ett jävla nu.

Och.

Det finns så många början men inget slut. Inte än. Frågan är bara vart man ska börja..

Usel på sånt som människor gör mest.

Inatt fick jag sova, på riktigt dessutom. För natten söndag till måndag låg jag mest och stirra i taket och rulla tummarna. Klockan tre försvann jag i någon slags form av sömn och när klockan ringde vid sex visste jag inte om jag levde eller inte. Ändå pallrade jag mig upp och överlevde en dag av föreläsningar från 08:15 till 17:00. När jag kom hem var jag dock ingen människa. Jag var något annat slags levande, frågan är dock vad. Men idag lever jag allt, tror jag. Dock tycker jag inte om tentabubblan, men efter det här kommer jag försvinna in i den. På riktigt, riktigt riktigt! Bara så ni vet.

Jag fick mysigt frukostsällskap imorse som kom med phiadelphiaost och ett paket kaffe. JAg gjorde scones som blev godkända och en mätt frukostgäst. Det förgyllde min morgon och dag, väldigt mycket dessutom. Nu måste jag dock trampa iväg mot skolan snart för obligatoriskt sittningsmöte , den ni! Sedan blir det kvälls och nattplugg för fullhals. Tentabubblan som sagt.
SKÄRPNING PÅ FRÖKEN FAXÉR !!

Du trampar på mitt hjärta.
Du trampar på mitt hjärta.

Med ett ryck, ett djupt andetag och ett fast handslag
drog jag ut den bultande klumpen ur min kropp och
med en försiktigt ton överlämnade det till dig.
Du spelade fotboll och använde den som en trasa.
Som en alldeles för liten hund trampade du ihjäl den,
det.
Du trampar på mitt hjärta, stampar, hoppar,
som på en studsmatta.

Det var du och jag, vi som kunde gå genom eld,
tillsammans.

Jag dricker alldeles för mycket saft.
Jag tycker om muffins.
Jag hatar när folk inte fäller ner toalettlocket.
Jag kan verkligen inte äta oliver.
Jag hatar att diska men dammsuga är ganska okej.
Jag tycker att fåglar är läskiga och farliga.
Jag är awesome på att laga mat men en katastrof i köket.
Jag irriterar mig på särskrivning och överanvändning av fortkortningar.
Jag tycker om att sitta på stan och bara kolla på folk.
Jag har spelat tvärflöjt i drygt tio år.
Jag gillar latteskum.
Jag hatar verkligen potatisbullar.
Jag tycker islandshästar är helt underbara.
Jag tycker om när folk pillar mig i håret.
Jag är en ganska stor toffel.
Jag tycker om att pärla pärlplattor.
Jag överförbrukar hårprodukter.
Jag älskar att stå i boxningsringen.
Jag har fått för mig att jag har otur men är ganska väldigt mycket klantig.
Jag har alltid velat ha en schäfer.
Jag tycker om öl men kan inte ens lukta på whisky.
Jag tror mig vara hård men är ganska mesig och känslig.
Jag älskar tragisk/komiska filmer.
Jag har en konstig kärlek och besatthet av pingviner.
Jag har en oerhört charmig dialekt.
Och jag tycker om att kramas. Väldigt mycket.

Fast jag kunde tydligen inte sova.
Den där magkänslan spökar känner jag. Kramperna är borta men någon surrar där nere ändå. Magkänsla, tankar,hjärta. De samarbetar inte riktigt som de ska, men gör de någonsin de?

Det knastrar lätt utav regn mot mina fönsterrutor. Sådär mysigt. Nästan sådär det gör om sommarnätterna då man ligger i mormor och morfars lite småskabbiga men ändå charmiga gamla husvagn. Påminner om när man var liten, när man var sådär kissnödig att man inte hann inte till huset om nätterna utan sprang barfota ut genom husvagnsdörren, runt hörnet om den lilla vagnen och lätta på trycket i smådugg. Minnen, som gör en varm inombords. Samtidigt som ögonen vattnas så kan jag inte sluta le. Somrarna på landet är oslagbara.

Jag kom på att jag egentligen skulle ha skrivit ett upprört blogginlägg förut. Jag och min kära sambo diskutera nämligen särskrivning förut och båda blev ganska upprörda. Vi kom i alla fall fram till att särskrivning och överanvändning av förkortningar är ganska ocharmigt. Och störande. Sen diskutera vi att man tex vid sms verkligen anpassar sig efter den man skriver, oftast i alla fall. Man anpassar sig efter personen, fast ibland skiter man i det med. Men ändå. GAnska galet, och egentligen väldigt onödigt. Men i alla fall. Ilandsproblem och onödiga samtalsämnen är våran grej. AAAAAAAND we like it !

Nej, jag borde faktiskt försöka sova, som sagt.. En lång dag imorgon. Rädda mig? Någon?

Jag har ont i magen.
Jag har väldigt ont i magen och borde verkligen sova.
Vad kan det vara? Vilket organ gör ont och kan inte kommunicera med nervsystemet?
Hum..
Krypa ner i sängen och sova, tills jag vaknar.
Det borde jag göra.
Det vill jag göra...
MEn på sängen ligger det sjuttioelvatusen saker och jag börjar 08:15 imorgon.
Man kanske ska kolla upp vart man ska vara ?
Kroppen och huvudet känner peppen för en dag av föreläsningar mellan 8:15 och 17:00.
Oerhört peppad. Ska vi köpa skor, WOHO?!
Jag vill ha nya skor.

Det har varit en fin helg, en mysig och lugn sådan. Rensat svamp, blivit bjuden på svampmackor och våfflor, yrat runt på marieberg med syster och sambo, beställt ny soffa, myskväll hemma i grottan, alfapetspelande ( OCH INTE WORDFEUD !) plugg och ännu mer filmmys hos jessica. En bra helg inför en vecka av råplugg. Igen, WOHO! Fast det är roligt, roligt men mycket. För detta vill jag, vill kunna, vill göra, vill vill vill.

Ursch. Jag borde sova. Sparka mig lite i baken?

Föresten, jag gör goda scones. Bara så ni vet..

OCh jag har börjat töja mitt andra öra, så båda blir lika stora. Det kommer INTE att bli skönt att sova på det örat kan jag ju säga. Aj aj. AJ. Typ. Men förhoppningsvis går det fort att töja så jag kan sätta in min tunnel. Den här staven är inte så sexig att ha i örat kan jag ju säga..

Stäng av mig?
Skaka om mig?
Väck mig?
Slå mig?
JAg borde sparka ur men jag kan inte.
Inte på riktigt..
Fast. Ett leende och lugnet sprider sig genom kroppen.
Sakta men säkert..

Fast. Jag måste sova och börja mitt liv någon jävla gång... Tjopptjopp?

Jag borde sova. Verkligen, på riktigt.
För att jag är fortfarande sjuk, ingen målbrottspojke men tjock i huvudet och näsa. Lite hostig på det med. Kan det bli bättre? Tydligen inte..

Jag borde sova. Men jag är för trött, för övertrött, för mycket tankar.

Det är konstigt att det kan bli sånt kaos inom en, men samtidigt känns allt kaos som bortblåst för en stund. Det är läskigt hur vissa saker och personer kan hälpa genom att bara hända, finnas, existera. För ett tag är kaoet ett lugn, ett gömt problem som man faktiskt kan släppa för ett tag. Fast man inte visste om det. På både gott och ont. Så länger man inte "glömmer bort" det och tränger bort det tills det väller över och skapar panik. KAoset blir okontrollerat och paniken springer runt bland ens vener, artärer och blodkärl. En upplevelse man helst vill slippa, men inte inser det för när man är där.

En pluggfri dag, som inte borde varit pluggfri men det blev så. Men det känns okej, tror jag behövde släppa det lite. Men sen blir det allt råplugg tjugofyra timmar om dygnet. Men det behöver vi inte prata om nu. Faktiskt.
Just ja, jag har köpt en jättestor myströja, ett par tajta jeans och ett par tights, som jag faktiskt gått med offentligt i. Den ni! Emma Faxér i tights! OCh jag var tydligen fin enligt min lilla sambo, alltid positivt. Och det var grymt skönt. Dock kändes det läskigt att gå runt ute i dom, man såg ju mina ben och former. Helt galet. Mer tjejfaxér åt folket! Puss?
Och jag borde verkligen sov. Nej, jag gört. Radio och pingumys blir det nu. Godnatt..

Vissa dagar är jag extra charmig

Jag ler, men vill le mer. Våga, visa, känna, vara. Hur är man egentligen ?

Jag gjorde det igen, för sjuttioelfe gång. Jag lär mig nog aldrig att kolla vilka grader det står på micron innan jag tinar en fralla. Högsta i tre minuter är inget att rekommendera. Den blev svart och stenhård. Dessutom rykte det ganska mycket om den, trodde nästan brandlarmet skulle gå. Om det nu funkar, man borde kanske testa det egentligen ?  Med tanke på att det är jag och louise som bor här...  Puss?

Jag är fortfarande sjuk tjej, dock inte målbrottspojken längre utan bara sjuk tjej. Slockande förut helt kaotiskt i soffan när jag kom hem från skolan förut. Slockna bara sådär. Dessutom var jag i skolan HELA dagen och plugga för mig själv, kände mig duktig. Tihi. Det var jag, musik och hörnet. Jag har dessutom varit vaken sedan halv sju imorse då jag satt i tandläkarstolen 08:10, vilket var mindre kul. En söt liten ola som var göteborgare är nu min tandläkare. Det roliga var att jag kom dit helt förstörd och morgontrött, det tar några timmar för mig att vakna oavsett vad jag gör på morgonen eller hur länge jag sovit. MEn jag kom dit iaf, nyvaken och sjuk. Både tandläkaren och sköterskan bomba mig med frågor, det var helt sjukt. Och kommentera min dialekt.. SÅKLART! Vad annars?! Fast de var oerhört trevliga, jag tyckte om dom. Dock tyckte jag inte om dom när de sa att jag har två hål och kunde dra ut en tand om jag ville...... Så om en månad ska jag laga två hål och bli fattig. Dock hade jag tydligen två checkar typ så behövde bara betala 60 kronor idag, istället för 660. Alltså vad sjukt dyrt det är. JAG VILL INTE VARA VUXEN ! Jävla tänder. Och de där skithålen kommer gå på runt 1500, vad sa han 750 kronor för ett hål typ. Och vi kommer köra två på en smäll så jag kommer gå därifrån bedövad i HELA munnen. Haha gud vad jag ser framemot detta. Jösses.
MEn han var ändå ganska fin, jag dog lite när han log åt mig. Vet inte om det är bra eller dåligt.. Kanske ?

Nej, ska man stänga fönstrena, ta en ipren, kissa och hoppa i skorna och ta sig till stan kanske? Jag ska nämligen bli bjuden på värsta middagen liite eller mer väldigt spontant. Ska inte smitta ner paret bara, ska låta bli med det.. Men det ska bli mys, det behöver jag efter denna dag. Så jag säger puss och tjillevippen helt enkelt !

En sak till, jag måste våga. För vad har jag att förlora egentligen ?

Det var fem dagar och tre timmar sen och nyss brann det som fan i en av mina ljuslyktor. Det brann, inte som en att brinna i ett litet ljus utan brann som i att brinna jättemycket. Herrejösses säger jag bara. Vilket panik jag fick och gud så det ryckte efteråt. Nu andas vi, fast det kan jag ju inte.. Mina lungor gormar och jag låter som en målbrottspojke. Jag är sjuk/sliten efter tre veckor som fadder. Nu blir det fokus på skolan och livet, försök till det i alla fall. Men gud så jag låter alltså, tror jag aldrig har varit såhär hes. JAG VILL INTE. JAG VILL INTE!!!! Faktiskt..
Fast jag har glass och chokladsås i magen ( och överallt) så jag är ganska nöjd. Men jag vill inte se på sportnytt, inte ikväll, så nu byter vi kanal.

JaG MÅSTE oj bara säga att herregud vad det blåser ute. Det stormar som in i, som bara den, som helt jävla galet! När jag skulle cykla från skolan förut, alltså gud. Först kom jag ingenstans, jag stod verkligen stilla och trampa. Eller försökte trampa. Sen så blåste jag nästan iväg. Haha. OCh det kom löv och slapa mig från alla håll och cyklar som välte och blåste mot mig i farten. Ja, jösses. Jag tror det blåste, blåser lite ute. Men bara lite. Och nu borde jag verkligen plugga men jag fastna lite framför tvn och "dom kallar oss artister", fast nu är det något dåligt skit jag kollar på. Lite big bang kanske ? Dock borde jag ju sova känner jag. Är LITE sjuk, men bara lite. Och inte hes, nejnej. Så fort jag bara säger hej skrattar folk åt mig. Jag vill inte, som sagt...

Jag trodde detta skulle bli en novell, en bok men jag tror jag är för trött för det. Huvudet känns som en melon, stort och tungt, inte så grönt dock, lungorna gör ont och när jag pratar så kommer det mest ljud. I olika former och toner. Haha. Lähha sig och gråta till lejonkungen kanske? Borde i och för sig duscha men jag orkar verkligen inte. Jag sitter bra här. Fast om jag ska sova måste jag ju flytta på mig, lite jobbigt läge känner jag. Livet är hårt, speciellt mitt liv. Haha....
Fast kaos är det i alla fall. Dock har jag insett att jag bara kan rädda mig själv. På både gott och ont. Imorgon ska jag ringa, och charma med min målbrottspojkeröst. HAha naerå men jag måste. För min egen skull, och andras med. Men främst för min egna skull, för att jag ska kunna börja fungera igen. På riktigt. För första gången kanske. Så. Nu. OCh sen så tänker jag, alldelles för mycket. Som vanligt. På..
Men det finns saker, personer som gör mig glad, just nu. Mitt i allt kaos. Vilket känns bra. De behövs, även fast de inte tror det, eller vet om det. Men det uppskattas. Ett enda hej eller ett konstigt sms eller vad som helst. Ett uppvaknade, ett skratt, en bitter kommentar. Bara själva närvaron, fysiskt, psykiskt, på avstånd. Det gör så himla mycket nu. Speciellt nu. Det räddar.
Måste börja prata, träna, sova,äta sluta stressa, skaffa självförtroende, skaffa självdisciplin, bli okaos, osv osv. Fast.. Det är inte jag, men det kan bli en del av mig. FÖrhoppningsvis. Lite i alla fall. Påbyggnad istället för omvandling helt enkelt.
Nej tjillevippen kanske? Puss! Och nu är det nog fyra timmar..

I stare at my reflection in the mirror:
"Why am I doing this to myself?"
Losing my mind on a tiny error,
I nearly left the real me on the shelf.
No, no, no, no, no...

Don't lose who you are in the blur of the stars!
Seeing is deceiving, dreaming is believing,
It's okay not to be okay.
Sometimes it's hard to follow your heart.
Tears don't mean you're losing, everybody's bruising,
There's nothing wrong with who you are!

Kaffe kan rädda det mesta, i alla fall ibland. Från att ha varit ett förstört monster hela dagen, som inte orkat någonting, känner jag lite pepp i kroppen. KAffe slingrar sig genom mina blodkärl. artärer och vener. Sådär härligt fint. Och denna gång lyckades jag koka ett awesome kaffe. Sista vet jag inte hur mycket kaffepulver ( kaffepulver?) i kaffekokaren. Det var INTE helt okej. Kaffekaffekaffe.

Jag är sugen på longboard. Borde man ta den in till stan sen kanske? Eller ska man cykla ? Orkar man longboard? Ja, klart man gör. Eller? Eller eller eller. ?
NaE, detta kaos alltså. Jag tror jag måste börja andas lite, påriktigt. Det här håller inte riktigt och jag kommer bli eller är övertrött snart, typ. Nej, detta håller inte. Vet inte riktigt vad jag pysslar med nu, eller jo jag äter ju kaffe. Nej, jag äter inte kaffe, jag dricker kaffe. Herregud. Nu sitter jag bara och skrattar för mig själv, och scrubs. Jag vill nog ha lite mera kaffe tror jag.
Och nu gråter jag, för ett litet ögonblick. Den här dagen alltså. Jag kanske ska ha mens snart, jag vet inte riktigt men något är galet. Fick ett sms förutom om att vara lycklig och se lycklig ut, då bröt jag ihop. Att inse att man varit så lycklig, att det verkligen strålar om en och nu vara ett kaosmoln är inte det roligaste. Men, jag ska inte bita ihop utan göra något åt det istället. Kan vara en idé. (rädda mig, genom att finnas, fast..)

Mera kaffe var det allt. Snart så i alla fall. Egentligen borde jag plugga men snart blir det som sagt stan för filmkväll med några klassisar. En bra torsdagskväll blir det nog iaf. Och imorgon blir det ovven och Örebrodagen! Jag är pepp som bara den, tihihi!!

Just ja, måste bara säga det här. Igår började vi kvart över åtta i skolan och jag var inte speciellt pepp när klockan ringde runt sex att ha föreläsning i fyra timmar. Trots att jag börjr jobba kvart i sju i princip hela sommaren så är jag inte van att gå upp sådär tidigt. Kommer ALDRIG bli van att gå upp så tidigt, herre min gud. Men i alla fall, jag hade förberett allt kvällen innan som frukost, väskan, matlåda etc. Så klockan sju var jag klar och kunde sätta mig och äta i lugn och ro framför nyheterna. Tihi. Men när jag väl skulle ut och hoppa på cykeln, ja då var det tvunget att spöregna. Alltså det vräkte ner, HELATIDEN! Omg ! Jag såg ut som en liten skogsmulle i mina regnkläder när jag åkte iväg, skogsmulle med tygskor.. De var inte blöta utan det var en sjö i skorna. EN JÄVLA SJÖ ! Jag var inte glad tjej när jag kom fram och trots regnkläderna så var jag blöt och fuktig. Så där satt vi i fyra timmar på föreläsning om akut otropedi och frös ihjäl. Allt var vått, så himla vått. Jag var våt! URSCH!. Ville bara säga det.. Puss?

Och nu råka jag återstyälla min telefon. JÄVLA SKIT !!!!!!!!!!


Kaffe.. Ett.. Två.. TRE !

De pratar om ost i bakgrunden. Eller de kunde ha gjort de. ost eller smurfarna. Vad an denna ost? Vad ann denna smurfhysteri? Blåa små saker överallt. Smurfhits nästa ? Ost och blått. Blått och ost, överallt. blå ost kanske ?
Högtalarna sjunger ut om livet och dess tragedi samtidigt som min läppar snuddar den blåaktiga plastflasken. Det bubblar sådär mysigt men samtidigt äckligt ner genom halsen medan det smakar kolsyra och lite lätt hallon. Det tränger genom mina smaklökar och jag känner en viss bitterhet, en bitterhet mot kolsyrat vatten. Det påminner mig om magsjuka, om hur man ligger halvt över sängkanten med huvudet nedstoppad i en skurhink och det bara väller ut från munnen. Det är min definition av kolsyrat vatten, en koppling av känslan att dricka det. Och idag är jag inte magsjuk.
Kaoset hinner ikapp mig och livet går alldeles för snabbt. Jag har klottrat ner min kalender för veckan, vad jag kan tänkas och måste göra, i en liten bok bredvid mig står det exakt vad jag ska göra imorgon. Jag måste följa den planen, jag måste strukturera upp mitt liv. Sluta skjuta upp saker, för det håller verkligen inte. Detta kanske är ett steg närmre att börja kunna reda ut mig själv? Att jag får struktur på livet framför mig först. Man behöver kaos, men i lagom små doser. Inte såhär, för idag har det varit kaos. Och är fortfarande kaos, men de närmsta dagarna/veckan får tala för sig själv nu.
Sen har jag haft kökskaos med. Bakat bröd och muffins i mängder. Jag råka läsa fel lapp vi har på kylskåpet, jag läste kladdkakelappen och inte muffinslappen. Jag råka göra väldigt många kladdkakemuffinsar, de är goda men de har liksom tynat bort på något sätt. Förstår ingenting. så jag gjorde nya, men kommer ha några misslyckade muffinsar som reserv imorgon. För imorgon är det nolleaktivitet , som min grupp håller i. Picknick i gräset! Om vädret vill. annars picknick på golvet i skolan. Det kan med vara något. Faktiskt.

Det jobbiga med att börja strukturera upp livet är att tankeverksamheten stretar emot, den vill t'nka på annat. Inte alls på skolan, jobb, träning och struktur i livet. Nej, en massa annat, som känslor, människor, ilska osv osv. Kan någon bara stänga av mig? Eller i alla fall rädda mig? Jag måste hitta kontrollen igen, eller för första gången kanske innan jag helt faller. Men, jag är starkare än då, starkare än vad jag varit. Det måste jag erkänna, men det finns mycket att jobba på. Herrejjösses.
Och nej, vad djupt det här blev nu. Det var ju inte riktigt meningen hallå. Nej, ursch nej. Stopp. MUFFINSKAOS WOHO. Och gud vad jag inte ska baka egentligen.. Det var ägg, mjöl, socker, smör osv osv överallt. Alltså ÖVERALLT, helt sjukt. Hela jag är ett mjöl och äggmonster. Men det luktar gott i lägenheten iaf. Tihi. Tur att inte louise var hemma, att jag fick ha mitt kaos för mig själv.
Hitta till och med deg i håret nyss. Puss påt ? Eller..? Haha. Nej, jag borde verkligen sova. Eller nej, jag skulle göra något först. Nehhe, trodde jag skrev det men tydligen inte. Eller det kanske jag har men missa det helt. Aja, så kan det gå. Typ, eller? Kanske? Såklart. Nej, förbereda morgondagen lite kanske, se något och sen sova. Borsta gaddarna nästa, snart i alla fall..

Och jag har nytt nummer för den som ville veta, hos telia denna gång. BAAAAZINGA!

Jag måste nog börja andas lite. Idag har det varit hysterisk. Jag är gruppledare för min faddergrupp och ska strukturera upp två aktiviteter, jag som inte ens kan strukturera upp mitt egna liv. Herregud. Men jag tror det kan lösa sig nu de närmsta två dagarna. Sen är det plugg, söka jobb och börja träna som gäller. Ska försöka ha ett liv med och gå i skolan. Livet springer snabbare fram än vad jag trodde. Denna vecka som kommer, kommer att bli hektisk. Det kan man lugnt säga. Men det kommer gå, på något sätt. Efter en lugn helg kan jag börja om igen, igen och igen och igen. Sedan börjar den där himla tankeverksamheten snurra på som in i, jag tänker på.. dig, skolan, livet, norrköping, päronen, boxningen, allt. ( KAAAAAOS ) Allt allt allt, tänkte skriva jävla skit, men det är inte så mycket jävla skit. Det är bara väldigt mycket nu. Väldigt mycket som jag måstea ta tag i känner jag. Men jävla tre kan jag ju säga iaf! Jösses. Men i alla fall, imorgon börjar det. eller det har börjat men ändå. Herregud. Hur ska detta sluta? Jag har iaf inga rester i skolan.  Det känns positivt.

Igår var jag i alla fall hemma och hundvakt åt puddingen Ella. Det behövdes, bara vara. Jag hade dock en fin vuxendag igår. Handla, städa,tvätta och laga mat. Sex matlådor, SCOOOOORE. Måste bara berätta om mitt äventyr till willys igår. Fast först kan jag ju säga att jag snubbla som en tok ut från badrummet och verkligen vällde in i väggen. Aj aj aj aj. Och idag har jag tydligen bränt mig, har en mystiskt brännmärke på fingret.. Men i alla fall, Willys. Jag och lotta ( min prickiga dramaten, persinärsvagnen....) gav oss ut för premiärhandlingen och hjulen satt lite löst, men det var inget med det. Dock ramla de av om och om igen i butiken och jag yra runt där som en höna, fram och tillbaka. När jag är klar och har betalat så ramlar BÅDA hjulen av och jag släper iväg vagnen en bra bit till en stol. Där inser jag att man måste trycka dit hjulen en extra gång i mitten för att de ska sitta fast. Jagg småsprang ut från butiken och titta inte på någon kan jag säga..

Nej, kissa och äntligen baka? Muffins och bröd nästa ! En risifrutti påt med..

Jag borde inte ens skriva nu. Jävla dag.
Jag vaknande på fel sida, helt klart. Av ett jävla hysteriskt borrande utanför någonstans, HALV SJU imorse. Jag var inte glad tjej om jag säger så.
Igår var allt bra, helt underbart. Idag är det kaos, på alla sätt. Kaoset slutar aldrig, jag vill ha lagom kaos. Inte såhär, inte nu.. Det bara maler på. OH. GAH ? Nej, jag är inte bitter, inte kaos, ingenting.

Det blir en varahemmahelg och reda ut saker och ting känner jag. Duscha borde jag med för jag är ganska äcklig. På riktig. Jag behöver nog en kram, eller två. JAg tycker inte om såna här dagar, måste de finnas ? Tycker min sambo kan komma hem nu med, så slipper jag vara själv. Jag har alltid varit en ensamvarg, inte osocial eller haft sällskapsskräck eller något, men kunnat vara själv. Jag kan, men jag tycker inte om det. Inte någonstans. Nej, mat, willys och soffan nästa ?
Och jag saknar mamma och pappa.. Jag saknar ganska mycket just nu, nu nu nu. Rädda mig? Bara för idag, bara för ikväll..

Karlsson är har krulligt lockigt hår men är glad och nu ingenting kvar från första året på unversitetet som hänger och påminner en om att man måste plugga extra mycket. Plattången nästa och sen blir det eskildejt över marken. Tänkte bara säga det.. Nu kör vi !!!

Jag är dålig.

Men nu är jag här, tillbaka till min vita och tråkiga blogg. Hjälp?

Skolan har dragit igång. Fadderiet har dragit igång och nollorna är i stan! Livet är ganska fint ändå, trots att man tappar nya telefoner i toaletten och att allting som är tekniskt i mitt liv nu bara krånglar. Eller det mesta krånglar överhuvudtaget men det finns ganska många ljuspunkter nu, ljuspunkter som händelser, som människor, personer som dyker upp i ens liv bara sådär. Räddar en lite utan att ens veta om det. Det är fint. Eller det är inte fint, det är underbart helt enkelt.
I alla fall. Örebrolivet är igång igen. I förrgår började skolan på riktigt helt enkelt, vilket kändes otroligt bra. Dock var jag helt slut i huvudet efter första föreläsningen, två timmar efter en jobbsommar var tufft. Haha jösses. Men nu så ! Sedan är jag fadder, vet inte riktigt hur jag tänkt detta, med tid alltså. Men det är kul, helt awesome. Underbara människor överallt, bra val känner jag ! Dock måste mn ju hinna med livet med. Herregud.. Mycket att göra, mycket att fixa. Jag har dock tagit tag i en del, det är en början. Jag måste. Men det känns bra, nu börjar vi helt enkelt. På riktigt. Och jag måste sluta vara en mjuk sko, för den som förstår mig.. Puss?

Förra veckan var det fadderkickoff, registrering och ta emot de nya nollorna, registreringsfest, stadsvandring och färgfest. Fullrulle om man säger så. Herregud. Sedan i lördags var det heaven, gaygaygay i Örebro om man säger så. En helt galen kväll. HERREGUD ! Men fan vad kul det var, så himla värt. KAn ju säga såhär att jag inte mådde så bra i söndags men det var så himla värt det ! Så himla värt, tihi.

Nej, fan jag borde duscha. Är skitäcklig och har smink överallt. Igår var det nämligen pirattema och utgång. Jag som bara skulle vara hundvakt men det blev lite ändrade planer om man säger så.. Men bara lite. Jösses, tihi ( igen).

NEj, duscha och bli människa kanske ?  Jag har nog inte så mycket mer att säga ändå. Ska fortsätta mitt kaos till liv, men det är ett ganska fint kaos trots saker och ting. Föresten har jag vart Örebroare i ett år nu, helt galet. Och är inne på termin tre på sjuksköterska. DET är med helt galet. Men nu, dusch dusch dusch..