emmautanandranamn

Nu sitter jag och borstar tänderna efter en väldigt händelserik dag. Det börjar med att jag får skjuts till jobbet, då mammas bil och mamma är i mantorp och pappas bil skulle vara på service hela dagen så pappsen fick skjutsa ut mig och hämta mig efter jobbet. Bara så att ni vet. Förutom att stoppa ner sticklingar i krukor med jord fick jag köra skottkära. Det har nog aldrig varit så kul att köra skottkärra som idag. Det var nästan så att jag småsprang och log med kärran, men bara nästan. Och det var det händelserika som skett idag. ELLER JO! Vi fick våfflor av en som jobbar där med. Två grejer, det ni! Sen höll jag på att slå ihjäl mig två gånger, men det var och är inte något att nämna egentligen. Sen har jag inte orkat göra något, idag heller. Möhö...

OCH! Imorse hitta jag ju en lista, så nu tänkte göra den, bara för att. Varsegoda!

1. Tre saker jag lyssnar till:

Egentligen vill jag bara lyssna till emma men tyvärr reagerar jag på Emas och Emmson. Minns när jag fick för mig att jag skulle kallas hinken, men den perioden kan vi glömma, sudda ut. Bort bort bort.

2. Tre saker jag tycker om med mig själv:

Att jag kan lyssna, att jag tänker alldeles för mycket( det kan vara negativt men ser det främst som en bra sak) och är envis

3. Tre saker jag inte tycker om med mig själv:
att jag har en tendens att stänga in mig själv, tillbakadragen och ibland för snäll

4. Tre saker jag vill ha varje dag:
Skratt, att det händer något ( något nytt, en upplevelse, nyhet eller liknande) och något gott i magen

5. Detta är jag rädd för:

Mina fobier : Fåglar, sniglar, porslinsdockor, "levande" clowner, ballonger och sen kommer jag inte på något mer.

Är även rädd för att saker och ting ska dyka upp från ingenstans och att det ska hända något med de som står mig närmst.

Ligga?

sked?

7. Tre saker jag absolut inte kan göra:
Skala apelsin, hålla koll på saker och simma fjärilsim

8. Detta tycker jag om att göra:
Umgås med vänner, träna, skriva, laga mat, sitta på ett berg och tänka, promenera i skogen, springa runt som ett litet barn efter hunden, resa,  åka på festival och mycket mer.

9. Detta vill jag göra nu:
Dricka tee och sova

10. Bästa känslan:
Det där kärlekspirret i magen och den känslan som sprider sig i kroppen när man är stolt över sig själv då man klarat något man verkligen kämpat för

11. Värsta känslan:
Sorg och besvikelse, men sorg måste och får man dock känna

12. Egenskaper jag vill att min partner har:

Humor, utåtriktad, social och omtänksam. Och att man ska kunna prata om vad som helst mellan himmel och jord.

13. Är jag kär just nu:
JAG ÄR JÄTTEKÄR!!

14. Jag vill gifta mig:
Det tror jag inte, men man vet aldrig.

15. Följande saker jag vill göra innan jag dör:
Oj, det finns mycket. Men jag vill se min omkring i världen, göra saker som innebär att utmana sig själv. Lyckas med det jag drömmer om kanske.

16. Något jag vill ha i present:
En upplevelse, den nya innegrejen, haha.

17. Detta har jag på mej just nu:
Mjukis shorts och en randig myströja och sportsockar.

18. Favoritdjur:
Vovvov

19. Följande musikstilar du gillar:
Lyssnar på det mesta men är nog mer åt indie, rock/pop, electro, singandsongwriter hållet kanske.

20. Favoritlåt just nu:
Wake up Boo! med the boo radleys bara för att jag stod och dansa till den i växthuset idag.

21. Roligaste/Tråkigaste ämnet i skolan:
Jag har nog aldrig gillat naturkunskap, eller egentligen är det intressant men inte kemi och sånt konstigt, haha. Och ekonomi är inte party!

22. Stjärntecken:

Kräftan

23. En bok jag gillar:
A girl in come ( tror den heter så ? )

24. En film jag älskar:
Åh, öhm, vad svårt, eternal sunshine of the spotless mind var det första som dök upp i huvudet så det får bli den!

25. TV-program/serier jag gillar:

Scrubs, det vet nog de flesta som känner mig.. lite nörd där..

26. Favoritdoft:

Kaffe

27. Detta äter jag gärna:
Keso

28. Dricker jag helst:

Tee, men har börjat dricka sjukt mycket vatten så det uppskattas mer nu för tiden.

29. Favoritgodis:

Äter inte godis

30. Hit jag vill åka på semester:
Just nu lockar grekland och australien/nya zeeland

31. Färg på mina ögon:

Blåa, väldigt blå har jag hört.

32. Min längd:
176

33. Jag tror inte på...

Äckligt glada människor

34. Jag spelar...
tvärflöjt

35. Person jag beundrar

Min syster sara

36. Så här bor jag:

Med mamma i ett kaos en kvart gåndavstånd från stan

37. Antal döda krukväxter i hemmet:

Jag har två levande kaktusar i mitt fönster


38. Detta tänder jag på:

ved ?

39. Det här gör mej avtänd:

Kommentarer om vädret? haha nej jag vet inte


40. Favoritfärg:

Mörkröd

41. Favoritartist/band:

Jösses, jag tyckte det stod "favorit dansband", haha. Hum, band jag lyssnat på alldeles för länge är Coldplay, Kent och the Sounds. Annars är wreesvjik, the xx, sigur ros och the antlers några favoriter osv osv osv..

42. Favoritperson:

Jag kan bara förtillfället tänka på radio personer nu av någon lustig anledning med jag gillar annika lantz, jag vet inte varför hon ploppa upp i huvudet. Inte för att hon är någon favorit men henne gillar jag.

43. En hemlighet jag vet:

*håller för munnen*

44. Bästa present jag fått:

Festivalbiljetter kanske ?


45. Senaste köpta skivan:

Kent- Röd

46. Det jag är mest nöjd över mitt utseende:

Mina ögon


47. Det jag är minst nöjd över mitt utseende:

.....

48. Udda egenskap:

Kan vissla med händerna och kan knaka oknakabara kroppsdelar ? ( haha)

49. Om jag vore ett djur skulle jag vilja vara en:

Känguru


50. Vad lyssnar du på just nu?

Beirut med Elephant gun

51. Vad har du gjort/vad ska du göra idag:

Jag har jobbat hela dagen. När jag kom hem satte jag mig här och kollade vad jag fått för lön ( höhöhö), sedan har jag yrat runt mest och funderat på om jag skulle orka att göra något. Men nej, jag tänkte mysa tee och tv snart igen, kanske skriva lite och sedan sova.

52. Senaste du installerade på datorn:

Winmail, någonting. Var tvungen till det för att öppna en skickad fil.

53. Favoritrestaurangen:

Äter sällan på resturang med kinamat är gott

54. Favoritdag:

Allas våran fredag!

55. När badade du i en pool senast:

Två tre veckor sedan kanske

56. Har du varit med i någon skolpjäs:

I årskurs åtta på högstadiet, i en musikal vi gjorde ihop med 9orna. Oliver Twist och jag spela doktor i en scen

57. Hur många barn vill du ha:

Om jag någonsin skaffar barn vill jag nog ha minst två

58. Vilken musikstil tycker du mest illa om:

DANSBAND, herrejösses på det.

59. Har du bestämt dej vad du ska rösta på i valet?

Kanske, vet vilka det står emellan i alla fall.

60. Vad du har för TV-kanaler...

De där 12 vanliga, eller det kanske är 14.

61. Har du åkt moppe någon gång:

Jag har blivit sådär häftigt skjutsad av mina vänner, har även varit busig och kört EU moppe utan körkort! Moha.

62. Har du busringt någon gång:

Busringde när jag var runt sju för första gången. Jag och kompisar ringde runt till tex olika taxibolag och försökte beställa taxi till sådana man inte riktigt tyckte om. När vi sedan såg någon taxi bil från det företaget sprang vi iväg och gömde oss så att de inte skulle kunna ta oss.

63. Har du fått felparkeringsböter:

Aldrig! *Peppar peppar*..

64. Kan du tänka dej hoppa bungy-jump eller fallskärm:

Lätt! Och det ska jag, jag bara ska det.

65. Vilken är den plats längst bort du har besökt:

En liten stad i södra Spanien, så långt söder du kan komma i Spanien och Europa. Vi såg över till Afrika, det var ganska häftigt..

66. Har du en egen trädgård:

Både mamma och pappa har en balkong, och pappa har en trädgård på hans landställe. Fast den är då inte min.

67. Vilket är din favorit tecknade/animerade serie:

Har ingen direkt..

68. Kan du alla orden i nationalsången:

Ja? Eller det kan man väl? Jag orkar verkligen inte börja sjunga och tänka efter nu.

69. Badkar eller duschkabin:

Badkar! Då finns det ju dusch med, DOH!

70. Vilken är den bästa film du sett denna månaden:

Jag säger Alice i underlandet i 3D för det är den enda jag kiommer på, men den är sevärd!

71. Favoritpizza:

Hemmagjord och vegetarisk

72. Chips eller popcorn:

Popilipopcorn

73. Vilken färg på läppstift använder du:

Jo men jag använder så mycket läppstift.

74. Har du rökt jordnötsskal någon gång:

Tanken har faktiskt aldrig slagit mig.

75. Har du varit med i en skönhetstävling:

Nej, och det kommer aldrig att se.

76. Apelsin eller äppeljuice:

Blandat

77. Vem är den senaste du åt ute med, vad åt ni:

Kan det ha varit Louise då vi delade ut kakor, det tror jag allt. Det blev varsin pomme på Mcdonalds! Exklusivt värre, haha.

78. Favoritchoklad:

Jag äter inte choklad, men oboy kanske.

79. När röstade du senast:

Det beror på vad man menar med rösta men jag röstade på p3s hemsida senast igår men till EU valet röstade jag i somras.

80. När åt du en hemodlad tomat senast:

Pappa odlade alltid tomater på balkongen men antingen förrförra sommaren eller sommaren innan det.

81. Har du vunnit en prispokal någon gång:

Nej men medalj, i skolbasket och på en boxningscup

82. Är du bra på matlagning:

Jag tycker det och andra verkar uppskatta min mat så, mamma är främst testkanin.

83. Klarar du av att tänka själv:

Tänker alldeles för mycket, ibland vore det skönt om någon annan gjorde det åt en. Men jag försöker i alla fall!

84. Har du beställt något från shoppingprogrammet som går på tv:

hahahah, nej!

85. Pepsi eller Coca Cola:

Dricker inte läsk men jag säger pepsi bara för att hon är världens bästa hund.

86. Har du varit tvungen att använda uniform på något jobb:

Ja, eller uniform och uniform. Vi fick t-shirt, förkläde och ett himla huckle att ha på huvudet för håret. Och allt gick i rosa och svart. Jag i rosa huckle var grymt sexigt...

87. Vad var det senaste du handlade:

Kent biljett !!!

88. Har du kräks offentligt:

Haha, jo det har ju hänt kan man lugnt säga..

89. Vill du helst bli mångmiljonär eller hitta den sanna kärleken:

Pengar är lycka! ( jag är inte alls ironisk, nej nej, inte skulle jag.. och föresten har jag redan hittat henne, känns det som...)

90. Tror du på kärlek vid första ögonkastet:

Faktiskt.. för det har skett, en gång..

91. Har du ringt något betalnummer:

 

Har väl ringt och röstat någongång till något program

92. Kan man vara vän med sitt ex:

 

Det är svårt men det kan gå, blanda inte in alkohol bara!

93. Vem var det du besökte på ett sjukhus senast:

Mormor

94. Hade du mkt hår som bebis:

Jag hade jättemycket hår, minns det så väl. Hallå hur ska jag kunna veta detta? Nej? Ja? Brukar bebisar vara håriga?

95. Vad har du för mobilsvar på din telefon:

Jag hade en jättefin förut, lång och konstig men nu bytte jag pga att jag sökt en massa jobb så har något tråkigt som "Hej det är emma, jag kan inte svara blabla..."

96. Vad har du i din väska:

Använder inte väska men när jag har med mig min fins Adidas väska så innehåller den :

näsdukar
nässpray
lypsyl
block
penna
överfallsalarmsak
busstidtabell
korthållare med bankkort, körkort osvosv
ipod
en extra tröja eller sjal
tuggummi
nyklar
tamponger

97. Favoritsak du gör innan du lägger dej:

 

Kissar, sätter på radion, skriver kanske en rad och seda släcker jag, lägger mig på

mage och somnar.

98. Vad är du tacksam för idag: Att jag har världens bästa flickvän

 

Och nu ska jag nog sova, upp och hoppa imorgon med!

 

Håret har friserats av ett troll inatt och jag har linfrön mellan tänderna. JAg sitter här med mitt tee och gårddagens scones i magen och lyssnar på repris av musikguiden från i måndags. Det är alla våran Andreas Grega som håller i det dena vecka och jag har missat det! Fy skäms! Men jag passar på nu, såhär lite över sex på morgonen.

 

Jag hittade en lista förut som jag hade tänkt att fylla i, men det hans inte med för nu måste jag springa ut och möta min far som ska SKJUTSA mig till jobbet. Aldrig har båda mina föräldrar haft deras egna bil samtidigt men idag så... Bra timat, tajmat?  Eh, bra jobbat eller något. Haha. Nej, jag är kissnödig men hinner inte. Nu springer vi!

Min morgon blev inte som jag ville, inte efter blogginlägget. Jag yra iväg från datorn väldigt trött och nyvaken för att borsta tänderna. Jag glömde ställa ut disken, då jag åt frukost vid datorn ( busiiiigt värre av mig) och fick därför tio minuter stressa ut med tallriken osv osv osv. När jag ska peta in min linser är det något som inte stämmer. Den ena linsen sitter konstigt så jag petar ut den, och sedan petar jag in den igen. Men då blev det helt galet. Från ingenstans har jag bara en lins i ögat, jag ser alltså suddigt på ena ögat. När jag tar ut den linsen jag har i så har jag inte satt båda linserna i ett öga, utan en av dom bara försvann från ingenstans. Maten var inte kryddad så jag fick stå och krydda min halvfrusna soppa mitt i alltihop, ingenting var där det skulle då jag fick springa runt och leta efter min korthållare med mitt körkort. Och när jag äntligen åkt iväg och kommit halvvägs inser jag att jag glömt mobilen. Dock bestämde jag mig för att isolera mig från omvärlden idag, då jag struntade i att åka tillbaka för att hämta den. Det hade bara varit illa och kännts hemskt, att man kan vara så beroende av vissa saker. Suck...

Nu känner jag att jag börjar bli hungrig, men jag skulle ju dammsuga av mitt rum innan och ställa tillbaka motioncykeln som står mitt i vardagsrummet. Orkar vi det? Ja, annars kommer det inte bli av. Nu gör jag det och därför kommer jag att försvinna en stund, dock kommer ni fortfarande inte att märka något men i alla fall. Tänkte bara säga det, och jag känner på mig att detta kommer bli ett sådant där, sånt där låter bättre inte såg, ett sånt där jättemegasuperlångt blogginlägg ( mohahaha) men ni får stå ut helt enkelt ( mohahahah). Nu ska jag dansa iväg med dammsugaren!

Ni ska bara veta vad jag har gjort nu! I tjugo minuter har jag varit duktig och hällt upp disk vatten till min gigantiska diskhög( jag har inte diskat än men jag låter det faktiskt ligga en stund så att äcklet från tallrikar och allt som ligger där löses upp, det ni!) sen har jag dammsugit och torkat mitt golv i mitt rum, dammsugit hela lägenheten och torkat golven lite snabbt, städat toaletten lite snabbt och nu sitter jag här ännu mer hungrig. Funderar på att diska och sen hoppa in i duschen, så har jag högen avklarat. Nu blir det ungefär så att jag diskuterar med mig själv tyst, fast det kommer ut här bara för att jag råkar sitta vid datorn just nu. Nej, byta låt och diska!
Min hög med disk stå re och fin i diskstället och min kära motioncykel är tillbaka på sin plats bakom dörren. Magen börjar skrika och jag borde hoppa in i duschen. Jag luktar jord, eller det mer osar en unken och växtlikanande doft från mig. Trevligt? Inte så värst. Dessutom är mina naglar fulla utav mörkt jord och grönt gojs. Det är heller inte så trevligt kan jag lova. Och likadant kommer det att bli imorgonbitti...
Och jag har dessutom redan russin fingrar, innan jag har klivit in i duschen. Har stått och doppat fingrarna i såpavatten halva dagen. DET LUKTAR JAG MED! Jord och såpa! Nu luktar jag även WC anka, för den som undrar.. Dusch var det ja...

En ren och fin emma är inte ren och fin längre då det känns som om jag har mjöl överallt. Och jag som just städat... OCH dushat... Men snart är mina sones inne i ugnen och jag får äntligen äta. Sallad och scones blir det, bara för jag var sugen och inte orkar laga riktig mat men ändå inte vill äta rester som finns i frysen då jag ätit det sen i söndags i princip.. Bara för att det är så jobbigt liksom. Eller något. Jag vet inte, vet du ?
Och nu när jag ställde in sconesen i ugnen och fick en fin och varm vindpust i ansiktet så att glajjorna blev helt immiga och när jag skulle ställa äggklockan så ville den inte samarbeta med mig. Den vrider tillbaka sig själv och ringer helt hysteriskt. Jag tror inte jag vill försöka använda den igen....

Ungefär en timme senare så sitter jag nu i soffan tuggandes på tuggummi som jag egentligen inte bör tugga på , då min mage blir helt kajko. Sånt får jag dock ta just nu, helt enkelt. Känslan av att vilja gå och lägga sig finns också där, det är en ganska stor känsla dessutom men jag ska nog vänta en stund till, klockan är just nu 19:44 så det känns lite för tidigt. Nu vet ni vad jag har gjort sen jag kom hem, bara strunt saker egentligen och bortkastad tid för läsningen, eller av läsningen.

Jag tänkte förut på att det skulle vara väldigt underhållande om alla vore som filippa Bark, eller lite som Filippa Bark. Men någon minut senare insåg jag att det skulle inte uppskattas så Filippa Bark får vara ensam om att vara Filippa Bark. När jag tänkte på detta föreställde jag hur djup jag skulle låta, då jag redan vid det tillfället tänkte blogga om det. Dock lät det bara, jag vet inte, platt och jättekonstigt? Ja, platt och jättekonstigt.
På jobbet idag så kunde jag inte ha mitt kära p3 i öronen då jag som sagt glömde mobilen, fram tills lunch fick jag lyssna på p3 ändå ( IHHH) då radion var på i västhuset. Men sen så byttes det till jävla rix fm och jag blev jättearg, haha. MEn det dög tydligen inte utan det skulle vara lugna favoriter. Jag älskar lugna kärleks ballader...
I alla fall, nu kom jag ju bort mig här, det jag tänkte berätta var om en sak jag hörde på nyheterna. Idag handlade en av nyheterna om en viss person, som jag inte minns namnet på, som skulle komma och föreläsa inför unga muslimer och deras riksförbund ( har för mig att det var det) . Under nyheterna fick man då höra ett ljudklipp om hur sjuka de homosexuella var och att homosexuella borde straffas till döden. Och den här mannen skulle föreläsa inför unga svenska muslimer, som det påpekades om att vara öppna och inte konservativa. Dock menade de som anordna detta att de först och främst inte visste om det ( och det tror ju jag på.. men om de säger det så) och att han inte skulle prata någontign angående det. Men trots att man kommer av andra avsikter så kan det komma fram på ett eller annat vis. Jag blir bara så less, jag vet inte vad jag ska säga. Hur kan någon neka, vilja en annans individs död pga kärlek till en annan människa. Jag finner inga ord... Det är bara så.. jag vet inte, tragiskt, hemskt, oacceptabelt.

Nu pratar de om positivt tänkande och måbra hysterin på tvn. Om hur folk tjänar pengar på det, och även det negativa. Men nu pratar de om att just det negativa är farligt "Smile or Die". De har även pratat om att Sverige är ett mer negativt land, genom historien.
Forskning tyder på att en positivt inställning inte gör en friskare och en kvinna på tv påpekar att positivteten är en social kontroll, det positiva tänkandet har tagit över. De åker förbi ett matställe som har namnet Positive pasta and pizza och kvinnan utbrister "det är ju inte så att det finns negativa pizzaställen".
När man väl tänker på det är det världens hysteri om att man ska vara äckligt positivt och konstant tänka "det ordnar sig". Visst, positiva tankar är bra men inte till en överdrift. Det blir för mycket så man blir bara trött påt. Ibland kan det dock vara skönt att vara sådär äckligt glad, men inte om andra är det. Haha. Det blir så himla dubbelt.
Och nu sitter jag och kollar på Uppdrag granskning om en tjej i en mindre by i Norrland som gick ut med att hon blivit vpldtagen vid 14 års ålder för ett år sedan, av en ett år äldre kille som går på samma skola och har bra rykte. Ingen trodde henne och i princip alla gick emot henne. Det som dock gör mig upprörd är att hon har hållt fast vid samma historia hela tiden så tror ingen på henne. "Bekantas bekanta sa de" "Hon sa de" "Han sa de." Det var inte hennes historia utan andras.
Och det sjuka är att alla fick emot henne, vuxna drev det hela och ingen lyssnade. Vart är alla när sånt här händer? Varför lyssnar vi inte? Varför ger vi inte folk chansen ? Om hon, som folk påstod, ville ha uppmärksamhet eller straffa han skulle hon väl inte anmäla honom ?
OCh senare under sommaren så våldtar han en annan tjej, men ingen reagerar. Eller folk reagerar men ingen tror henne.
Det är så lätt att dras med, lyssna på rykten och blunda för sanningen. Under programmet var det folk som kom med kommentarer som att han inte värka vara en sådan kille. Visst, vem som helst kanske inte gör sådana saker, men tyvärr är sanningen så att det verkligen kan vara vem som helst. Det är inte bara psykiskt störda som mördar, våldtar osv. Det finns "normala, vanliga" människor som är kapabla att göra hemska saker. Folk måstte vakna, öppna ögonen och framförallt lyssna! Nu pratar de om att skapa bilder, det är verkligen det folk gör på andras grunder, påståenden och egna tolkningar. Det känns som ingen gick till henne, itan bara anklaga henne.
Jag blir arg, ledsen och sårad. Helt enkelt..

Och nu dessutom, så pratar de med rektorn för skolan tjejen och killen gick på. Lärare och rektorn tog ställningen neutrala om de har fortfarande inte gjort någonting. Hur fan kan man ställa sig som neutral när våldtäkt sker på en skola? Nu dessutom så läser rektorn kommentarer på intrenet som folk skrivit emot flickorna.
Trångsynta människor som inte lyssnar, alltså GAH!
Hon tjejen, 14 åriga tjejen, tvingades flytta 50 mil pga. Vad är det här ?Varför är det alltid offren som får ta all skit ?  Jag vill bara gråta, skrika, väcka folk...
Tycker ni borde se detta, kolla upp "Uppdrag granskning" på svt play från denna dag! Intressant och ledsamt.

Nu ska jag sluta att tugga tuggmmi, dricka tee och tänka igenom detta tror jag. Sova borde jag också. Det står på min lista nu. Imorgon blir det jobb, fredag blir det jobb och sedan är det helg!

Jag kan inte stava till strumpor.

Skulle nyss kolla när jag bloggade senast, vilket var över en vecka sen. VÄRLDEN GÅR UNDER!! Eller? antagligen inte, men kände på något vänster att jag ville skriva det. Samtidigt som när jag skriver "världen går under" med caps så småskriker det inombords.
Håret står åt alla håll, och ett hål. Jag älskar morgon frisyrer, samtidigt som det verkligen står åt alla håll är det på något sätt slickat bakåt, så allt står åt alla håll fast bakåt, alltså åt ett håll. Och vad jag ska vira in saker och ting hela tiden. Varför göra det lätt när man kan göra det svårt för sig, helt enkelt.

Klockan står på 06:22 och jag vill bara slänga mig i sängen igen. Med skakiga händer och nyvakna ögonen drar jag snoret genom näsan, gång på gång. Jag tror jag håller på att bli förkyld, eller så är det bara för att det är morgon. Dock har jag inte varit såhär snorig på länge om morgonen, men ja. Det är sådant som märks, fast jag hoppas verkligen inte att jag håller på att bli sjuk. VERKLIGEN ( nu skriker det inombords igen) inte..

Den senaste tiden har mest jobbat och försökt att umgås, men mest jobbat. Jag blir så trött så mitt liv går ut på sömn och jobb. Vi älskar etiketter, eller ja jag gör det. Eller nej det gör jag inte, men vi gör inte det, utan jag gör inte det. Nu börjar jag igen med att röra till saker. JAG ÄR SÅ TRÖTT SÅ ATT JAG NÄSTAN VILL BÖRJA SKRIKA PÅ RIKTIGT.

Nu måste jag borsta tänder, ruffsa om håret och brumma iväg mot växthuset. Sov åt mig, någon? En liten stund i alla fall. Vi ses någonstans någongång...
( och jag saknar erika jätteväldigtsuperduper mycket, tänkte bara säga det..)

Ha aldrig vita trumpor på dig när du lagar soppa med tomatkross i. Och aporpå soppa så måste jag nu springa och kolla läget med linserna som bubblar och kokar så fint på spisen. Jag är strax tillbaka, egentligen gör det inte er något eftersom ni bara läser på. Dock, jag är ändå strax tillbaka!

En strax blev rättare sagt en stund. Mitt i mitt soppfixande och kryddande så ringer telefonen, igen, och det var Sara, igen. Dessutom inser jag att jag är hungrig så jag börjar att rota i kylskåpet. Nu tycker ni säkert att jag är konstig som gjorde det eftersom jag står och lagar soppa vid det tillfället. Men tanken är att soppan ska ätas senare. Så därför rota jag i kylskåpet, där jag hittade mat som jag slängde in i micron. Så efter min lilla stund sitter jag här med en tallrik mat och ett glas mjölk. Så nu vet ni det.
Jag har dessutom försökt att städa denna förmiddag, vilket inte gott sådär superbra. Lite grejer är borta från golvet och sängen, det är även dammat överallt. Bara dammsugning kvar! Men den får bli vid ett senare tillfälle känner jag. Nu är det mat, fixa sig och promenera mot staden som gäller.
Insåg precis att mina strumpor är mer rödfärgade än vita nu, förut var det en fläck. Nu är det mer en pöl av tomat som omsveper mina fötter. Sveper om mina fötter?

Än en gång sitter jag här med ruffsigt hår och snorande näsa. Är sådär "lös" i näsan så att det droppar snor, bara så att ni vet. Varför nu jag skrev det, och nyss så tyckte jag att det ringde ännu en gång. Men icke. Nu har min systrar ringt mig nog för idag tycker jag, haha, nej då men så kan det gå. Idag med!
Borsta tänder och diska står på min att göra här näst lista. Dock orkar jag inte diska, det är världens hög men vill man inte ha en irriterad mamma så är det nog bäst att diska.
Egentligen var det ju meningen att jag skulle skriva något vettigt i detta bligginlägg, men jag har bara skrivit skit. Tänkte dela med mig av mitt radioskadade liv men det får bli nästa gång. Nu blir det att rensa gaddarna och ta tag i diskborsten!
Bio med mamsen ikväll!

Jag sitter med benen i kors i soffan med torra händer som är toppade med sprickor i fingrarna. Mitt tee vatten är klart och jag borde fia till det, innan jag somnar här, sittandes. Egentligen borde jag bara gå och lägga mig, men nej jag ska tydligen dricka mera tee av någon anledning. Så kan det så, är inte haspen är på? Eller?

Ungefär en timme senare.... Jag fastnade, någonstans. Jag vet riktigt vart men mitt tee är i alla fall snart slut. Jag hade tänkt berätta, diskutera och yra men jag orkar verkligen inte. Idag gör vi det, nej jag menar imorgon gör vi det. Inte idag. Städ dag imorgon, inget jobb utan ledigt och utpustande i två dagar. Vilket ska bli skönt.

Just det, kan nämna det bara. Min arm, tatuering är nu klar! Bara så ni vet, färglad och svullen!

Det blev kort och onödigt, nu sover vi, eller jag menar jag. Godnatt!

Jag insåg just att det är över en vecka sedan jag blogga, OMG! Eller? Egentligen inte men jag kände lite för att skriva OMG. Bara så ni vet, OMG!

Klockan är 06:20 och jag känner mig på ett sätt utvilad för endast har sovit max sex timmar, samtidigt som jag är galet trött. Jag sitter här med First aid Kit sjungandes ur högtalarna och en kopp tee, som jag bränt sönder tungan med dessutom. Egentligen hinner jag inte blogga eller njuta av mitt tee, då jag borde borsta tänder, peta in linser oh hämta min matlåda och brumma iväg. Men jag låtsas som att jag har tid.

Inatt drömde jag om att jag jobba på ica och tatuerade pannan. Två prickar blev det, och jag var jättenöjd. Vem fasen tattuerar in två prickar i pannan? Tur att det bara var en dröm, jösses..
Nej, jag ska nog sluta njuta av mitt tee och inta tandborsten och sedan brumma iväg mot växthuset. Ganska skönt att gå upp halv sex sex ändå. Alldeles för tidigt, men jag börjar få in rutinen och det är något att göra.
I eftermiddag/kväll blir det städa och martina besök. Godmorgon!

Solen skiner och mina fötter är så nakna de kan bli. Jag sitter här med mitt plattade hår som står åt alla håll och är fortfarande sådär mysigt nyvaken. Vaknde runt sju och insåg att jag kände mig utvilad, vilket är väldigt ovanligt för fröken Faxér. Det brukar främst, eller alltid, vara den här när jag vaknar "NEJ, ÄR DET MORGON REDAN ?! JAG VILL INTE GÅ UPP! MAMMA!" Fast det där med mamma är mer "metaforiskt", för det är inte så att jag påriktigt skriker mamma, mer i tankarna. Att skrika på mamma känns skönt ibland, faktiskt. Man känner sig som fem igen och mamma var den där hjälten som kunde fixa allt, eller pappa. Men just nu var det mamma som smekte mina läppar. Det där lät lite småperverst, kanske mer ordet mamma som flög ur min mun. Det lät något bättre och inte alls perverst.

Mina fötter dansar och jag försöker peppa inför arbetsintervju. Peppen är inte så total förtillfället. Ögonen rinner, munnen gäspar ( den smeker dock inte gäspningarna, som tur är) och kroppen är sådär seg. Jag fick dispans från växthuset fram till klockan efter arbetsintervjun, vilket känns ganska skönt. Fick sova nästan två timmar mer. I och för sig kunde jag sovit längre, men dels tänkte jag cykla på morgonen men kände att om kroppen ska palla dagen plus simning igen så strunta jag i det. Jag uggla runt här istället och tog den tid jag behöver. Tänkte även åka skapligt mot intervjun, så jag hittar och slipper stressa iväg. Jag ogillar skarpt det där när man inte riktigt vet vart man ska, och när man då har en tid att passa. Det är inte så party, mer den förstörda efterfesten.

Gårdagen rullade på. Jobb och sedan simning med fröken dreads. Det kändes bra, nu ska jag äntligen ta tag i träningen, eller tränandet. Det blir simning en tid framöver och motionscykel, sedan börjar vi pumpa musklerna hade jag tänkt. Plus att jag ska börja tänka på min kost, ännu en gång. Nu ni! haha.
dock slutade gårddagen lite sisådär. Mamma skulle se en dokumentär vid åtta igår på Tv4 plus, jag vet inte hur många gånger jag höll på att gå ifrån tvn. Men jag stannade, det gjorde ont i hjärtat men jag stannade.
Vi kollade på " Bulgariens övergivna barn", vilket var en dokumentär om Handikappade barn på ett barnhem. Personalen var inte utbildad, det fanns möjlighet till rehab men det som fanns kunde inte användas då inte personalen hade utbildning ( som sagt), maten var dålig, ingen utbildning fick dom och barnen behandlades som lösa ting. Det gick ut på att tvätta, mata och klä barnen. Utbildning och kärlek fanns inte på långa vägar. Både personalen och föreståndaren verkade helt dumam i huvudet, rent ut sagt. Båda parter påstod att de skulle tänka sig att bo på hemmet för det var så himla bra. Men ingen av partnerna åt maten.
På natten var det endast en som arbetade och det de gjorde var att de låste in barnen i olika rum, sem fick de vara där oavsett.
Det jag störde mig mest på var hur föreståndaren kunde sitta och kläcka ur sig att hon verkligen gjort allt för hemmet och att barnen hade det bra. Hon hade köpt tre parasoll till sommaren tydligen, det var hon stolt över och satt och skratta för sig själv. När barnen låt som skelett i sina sängar och självdog i prinip.
En annan grej var att en del barn var endast blinda, men utan kärlek och utbildning blev de till slut galna. JAg finner knappt ord för detta. Jag satt hela timmen och var helt upprörd och hjärtakrossad. Jag sprack på slutet då reportern som var på barnhemmet tog i en kille som satt och vagga fram och tillbaka. Det han gör är han greppar tag i hennes hand och går fram och lägger sig i hennes famn. Det var fint men så himla tragiskt. Det enda de barnen söker är kärlek.
Och nu har jag väldigt lust att åka som volontär någonstans. Fy fan rent ut sagt. Jag blir bara så hjärtekrossad, det gör ont inom mig.
Nu ska jag avrunda, för jag känner att tårarna börjar komma igen.

Strumpor och matlåda, sen ska jag dra mig mot arbetsintervju och sedan växthuset!

Här sitter jag i mina rosa robottrosor och hulken tröja jättetrött och borde ha gått ocg lagt mig för länge sedan, minst två tre timmar borde jag ha sovit. Men icke sa nicke. Nu sitter jag här och myser med Pauline som strömmar ur mina högtalare. Snart ska jag efter en kväll hos fröken Nathalie med kortspel,tv och dåliga förlorare kissa och sedan hoppa ner i sängen och inte vilja vakna halv sex imorgonbitti.

Jag tänkte mest säga att jag börja nu. ( och att jag är kär, jättekär för den som missat det )

OCh nu innebär även att jag ska sova, godnatt! Och ännu en gång, jag hoppas inte på några skumma och jobbiga drömmar inatt. Jag hoppas på sömn, sömn sömn.


Och pappa tycker jag borde satsa på skrivandet, borde jag det?

Med keso och banan i magen så kliar jag mig hårt i ögonen och försöker få mig själv att inse att jag är vaken. Det är lättare sagt än gjort då det känns som om man är i någon slags dvala. Man glider fram som en skugga i hopp om att man är vaken men samtidigt vill man fortfarande stanna i drömmarnas värld och sväva runt där. Jag är nog mer vaken än ovaken dock.
Min rygg värker inte lika itensivt idag, det är mer nacken som håller på att balla ur. Jag skulle behöva gå till någon, massör, naprapat, någonting.  Om jag är vaken när mamma kommer hem från jobbet ikväll så ska hon banne mig få massera min rygg! Moha.

Inatt jag drömde.. När jag svävat runt i någon form av dvala och stannat i drömmarnas värld var allt luddigt. Från ingenstans när jag gick runt för mig själv i köket och prata högt ( man har mer intressanta samtal om man pratar högt för sig själv...) så kom det upp bild efter bild om vad jag verkligen drömt. Till en början kom jag inte ihåg mycket alls, bara ett bråk. Men sen insåg jag att det börja såhär.
Det var sommar och jag skulle ha fest här utanför. Gatan över vårt lägenhetshus ligger det ett ridhus. Det förvandlades till en gammal lada, som såg ut som stallet där vi hade häst när jag var yngre. ( gud vad hemskt det kändes att skriva "när jag var yngre"). I alla fall. Det var folk från alla möjliga händelser i mitt liv där, barndomen, stallet, boxningen, gymnasietiden osv osv. Vi har musik och har kul. Från ingenstans får jag en lapp om att grannarna klagar. Och märk på att vi är utomhus. De kommer att vräka oss och jag blir helt förstörd. Samtidigt så sker det något innanför ladan. Något slags spel jag inte minns. Erika var med i drömmen inatt igen. hon drack upp min dricka och kom ut med nötter från våran lägenhet. Jag är jättesur och går in och gråter. Sen minns jag inte så mycket mer. Vet inte riktigt vart allting kommer ifrån, men sommarlängtan kanske ?

( och jag saknar min erika otroligt mycket..)

Nu ska jag borsta rent min mun, ta ut min matlåda ur kylskåpet, ruffsa runt håret och brumma iväg för att jobba. Ännu en dag bland plantor och jord.

Hellre lite skit i hörnet än ett rent helvete.

Klockan är 19:12 och det är söndag. Klockan är 19:12, det är söndag och min rygg är helt död. Klockan är 19:12, det är söndag, min rygg är helt död. jag skulle kunna gå och lägga mig för idag. Klockan är 19:13 nu..

Imorse klev jg upp klockan sju efter en väldigt konstig men ganska tydlig dröm. (Jag sov som en stock inatt, trots att jag drömde otroligt mycket). Jag satte på tee vatten, drog på mig snyggiskläderna ( långkallingar, mjukisbrallor, sockor, underställströja+ t-shirt och sjal. Tryckte i mig något ätbart, borsta gaddarna och sedan brumma jag iväg med röda faran mot växthuset. Idag kom jag dessutom in i växthuset. Igår var jag hurtig och var där klockan 7, men stod i kanske 10 minuter och försökta ta mig in bland plantorna. Det såg nog lite kul ut... men SÅ kallt det var. Helt galet.
Men i alla fall, idag har jag jobbat, inte mycket mer. Är helt slut och vill som sagt, sova.. Nu har jag yrat klart, eller kanske inte klart men det jag egentligen skulle berätta var ju om min dröm. Men om man heter Emma så kan det bli lite mer än det som var tänkt från början. Min dröm, inatt drömde jag inte att någon dog, dock var det väldigt mycket som hände. Det jag minns är det att börjar med att jag och denise ska dela ut kakor på någon form av sport evenemang, och märk här nu att det är denise och inte louise som jag delat ut kakor med på rikgt( ja , för den som inte hajjat det har jag och louise delat ut kakor på stan, och inte frivilligt utan faktiskt betalt! moha..) Drömmen.. Ja, vi skulle dela ut kakor, men på dan skulle jag ( minns inte om denise skulle vara med) jobba på växthuset med något. Så jag, erika och min syster var på något himla ställe där jag hade parkerat bilen utanför för att träffa denise. Vi hade jättebråttom därifrån men vi var tvunga att fixa kakorna tills kvällen. Detta var innan klockan ett, då jag skulle vara på växthuset.
Allt blev jättestressigt, och Sara ( min syster) var inte med från början föresten utan hon kom eller om jag och Erika hämta henne. Sara bad om skjuts men hon söla som bara den, och jag var sjukt stressad så jag börja tjata på henne. Hon skulle äta och ha sig. Vi började bråka medan vi gick mot bilen, allt förvandlades nu till ett kaos. Någon hade missat att stänga ena bakdörren på bilen helt, den var en aningens öppen. Så i framsätet sitter tre killat från skolan som jag gick på i fjärde klass, och de skulle stälja bilen. De hade hunnit göra en ny nyckel och installerat en till stol där framme ( och nu har jag kanske varit ifrån bilen i tjugo minuter en haltimme). Vi började bråka istället, jag fick världens utbrott och börja rycka i dom, de blev rädda och sprnag iväg för att äta pizza.
Nu ör allting kaos. Vi skyndar iväg, men klockan är runt sex- sju på kvällen. Jag har då missat växthuset och skulle inte hinna med kakorna. Där vaknar jag.
Haha. Det var en fin natt det där.


Det är ganska läskigt att jag knappt minns mina drömmar från den senaste tiden. Eller det är väl inte så konstigt att inte minnas dom, men jag har känslor och suddiga minnen mest. Sånt som inte riktigt går att ta på, dock kan det bli klarare bilder med tiden då vissa grejer som påminner än dyker upp. Men de senaste två nätterna har jag drömt väldigt klara drömmar, väldigt röriga och luddiga men jag har minnts, munnits? Eh! Men jag minns det mesta ur drömmarna. Så det kan gå. Jag drömmer inte konstiga sexdrömmar längre, inte lika ofta som förut i alla fall.. ( haha )
Och nu kom jag på, det är tredje natten jag minns mina drömmar väldigt klart. Men den drömmen jag hade från fredag till lördag går vi inte in på, den var konstig och skitjobbig...

(Kolla upp den underbara kvinnan Pauline på spotify/youtube, speciellt  never said i was an angel)

Nu ska jag nog försöka orka mig upp och göra iordning teevatten. Får se om jag orkar hålla mig vaken ett tag, annars är jag fan pensionär och går och lägger mig tidigt. Skitsamma helt enkelt! Är man trött så är man, har man ont i ryggen så har man, är kroppen kaputt så är den! Och nu är det en massa brandmän på tvn, fan....

Det är sju minus grader ute och jag kleta just in mina linser.

Jag ska inte vara så långdragen för dels måste jag åka snart och dels är klockan halv sju på morgonen så jag orkar verkligen inte.
Det jag mest tänkte få ur mig var min dröm, annars kommer den tyna bort under dagen. Jag drömde om hur jag , nathalie och pernilla var ute på hemligt uppdrag. Vi blev jagade av någon form av liga i en skog i åby, som är en by/ort 10 minuter utanför staden med bil. Där finns det en sjö som heter ågelsjön. vi var tvugna att fly och hoppa ner i sjön med simfötter och snorklar. När vi var där byttes en karaktär ut till sophia, som jag inte träffat på snart ett år apropå henne. I alla fall, jag blir i princip skjuten och sedan är det luddiga minnen om att hon mitt i allt ihop börjar yra om Håkan hellström. Det var i alla fall varmt ute, haha. Sedan svimmar jag av och hamnar på sjukhus har jag för mig. Jag vaknar upp i min egna säng med pappas mobil bredvid mig, på något vänster har jag gjort en massa saker i sömnen och vet om att min pappa är död. Och när jag vaknade nu så kändes det verkligt, vilket inte stämmer *peppar peppar*. Efter ett tag sitter jag i stan, då det är sommar, med nathalie, hennes mamma och pernilla och äter sallad. Inegn tror på mig när jag visar pappas telefon och sedan vaknar jag på riktigt. Det var bara en jättekonstig och obehaglig dröm.

Nu ska jag hämta min matlåda och brumma iväg till växthuset. Jösses vad jag längtar till klockan fyra då jag kan åka hem och bara dö lite för mig själv. Lypsyl nästa!

Guldgossen och jag. Vi har bara varandra?

Jag vaknade upp lite efter klockan åtta imorse. Jag vaknade inte upp lite efter klockan åtta imorse. Det var inte ett uppvaknade utan mer ett hysteriskt hopp upp i sängen och inseende ( kan man säga så egentligen ? Idag kan man det.. eller okej, idag kan man inte det..), utan jag insåg att jag vaknade klockan åtta. Av någon lustig anledning hade jag ställt klockan men det vakna jag inte av. Istället rulla jag runt lite lätt i sängen och myste med morgonpassets lugna röster.
Jag klev upp, bäddade sängen, slängde alla mina saker på sängen, åt frukost, satt vid datorn och uggla och sedan blev jag så trött igen så att jag gick och la mig. På alla saker, slängde en filt över mig och råka somna sisådär 30-40 minuter.  Minns att jag var en aningens vaken och att jag drömde något väldigt mysigt. Men vad händer då ?  JO! Mamma bankar på dörren och väcker mig. Okej, hon knacka lite lätt och fråga hur jag mådde, men jag ändå sur. Och jag fick faktiskt vara sur för jag hade lyckats somna! OKEJ!! Okej... jag hade ingen rätt att vara sur, men nu var jag det i alla fall. Så nu vet ni det. SÖmndrucken fick jag läsa ett telefonnummer då hennes ögon håller på att läka ( hon har genomgått en ögonlaser för den som missat det), så jag tänkte då att jag kanske borde kliva upp, ännu en gång.
Jag skulel gjort ett försök till att städa, dock har jag inte kommit så långt, men vet ni vad?! Det kommer, mera! Har i alla fall fått på mig normala kläder och ser okej ut för första gången sedan i lördags. Det ni! Och snart ska jag springa ner till tvättstugan och byta tvätt, det ni! Mycket intressant. Och imorgon ska jag jobba på växthuset, DET NI! De behöver jag med ettikettering, vilket är ett krångligt ord att säga. Ettikettering, säg det fort en gång! Första gången är det inte lätt ! ( jag är konstig, jag vet, haha, jössenammen...)

Tänkte bara nämna det innan jag glömmer bort det, vilket jag inte kommer göra, inte denna gång eftersom det egentligen är en strunt sak , men i alla fall. Jag har upptäckt en man, Per Egland, vilken mysig man! Det ni! Och nu ska jag sluta skriva "Det ni!" "Den ni!". En aningens uttjatat känner jag, faktiskt.

Mamma är för söt hon. Hon skulle ner till tvättstugan förut och sätta på tvätten, inte rent ut sätta på tvätten utan starta på en maskin för den som är lika konstig som jag och kopplar allt sexistiskt. Eller mer tolkar. I alla fall. Vad har hon på sig, jo trikåliknandelångkalsonger som skriker färgen blå, dessutom en illröd t-shirt. Men i alla fall, långkalsongerna och tofflor. Det var en fin syn. Och när hon skulle gå ut på promenad nyss så stod det ett lypsyl under garderobskanten i ett hörn, och jag fråga varför den stod där. Hennes svar var att hon tyckte att den skulle stå där.

Dessutom skrämde mamma livet på mig igår. Jag skulle gå ut i köket för att prata med henne och börja REDAN att prata i hallen så hon borde hört mig. När jag kliver in i köket hgar jag avslutat min mening och ska börja på en ny, då hon står med ryggen vänd mot mig. Hon vänder sig om och gallskriker. Verkligen Skriker högt, jag hoppar själv högt och vänder hastigt om. Tror mitt hjärta ploppa ur kroppen för en stund, haha. Jössenammen.

Nej nu måste jag springa ner och byta tvätt.

BARAPAPAPAPA!!

Nu har jag sett klart säsong åtta av Scrubs, det ni! För den som vill veta var början på säsongen ganska lam, men det blev bättre och bättre och slutade i tårar. TÅRAR MÄNNISKOR! Och nu får ni inte veta mer, men jag tycker nog fortfarande mitten säsongerna är bäst. Faktiskt. Den första har jag sett alldeles för mycket av på för kort tid så den börjar bli lite tjatig känner jag. Och där skulle jag sluta. Så nu slutar jag.

Jag mår fortfarande ganska hysteriskt illa, det kommer från och till och just nu är det helt oekj. Magen har inte spökat sen imorse, vilket käns bra. Dock  vet jag inte vad jag ska tycka om den där himla Pepcid Duo. Känner mig nästan mer illamående efter jag tagit en. Eller tuggat sönder än. Det står att det är tuggtabletter men det är mer smultabletter. Fett läskigt, fett läskigt alltså.
Men det kanske hjälper, vem vet. Förtillfället är det inte jag i alla fall.

Nu ska jag försöka få iordning här inne, på mitt rum. Det ser FÖRJ*VLIGT ut, rent ut sagt. Så nu ska jag dansa vidare med min hulkentröja och städa vidare och glömma bort mina bekymmer.
Det var något jag vill "ta upp" här, men nu har jag glömt det totalt. Attans rabarber..

( och jag saknar världens underbaraste erika otroligt mycket, bara så ni vet...)

Jag har nog alltid gömt mig bakom säkerheten.

Som alla andra så skapar man ett skydd, ett vapen mot samhället och gräver ner sig i sin sköld och stannar där. Förevigt, eller tills någon spräcker skölden. I vissa fall kanske den växer bort, men det känns inte alls troligt. Eller? Inser man en dag efter års av mognad att man kanske ska sluta gömma sig och visa världen vem man är ? Det finns fall, men det känns som om de är väldigt få. Väldigt få..
Det finns även dom som "fuck the sköld" och försöker hitta sig själv utan den där masken de flesta bygger upp. "Jag är 13 år, super, röker och påstår att jag har sex med allt och alla och blir därför kallad slampa, eller mer jag påstår inte utan alla andra gör det", "Jag är plugghästen och tönten men vill inte riktigt smälta in utan synas på något sätt så.." "jag är den snygga i klassen men har mvg i alla ämnen och som vet det senaste" ( detta gäller killar och tjejer så det är inget fördomsfullt när det gäller könen).
Man stöter under sin uppväxt på alla skumma masker, och till vilket syfta egentligen ?  Visst, man måste få hitta sig själv men hur har egentligen detta uppstått? Du ska förlora oskulden så fort som möjligt? Nej nu ska du vara svart sminkad, vara så svart som möjligt och inte äta kött? Det känns som om jag bara yrar in mig i något ganska luddigt. Men egentligen är det ganska intressant. När du försöker hitta acceptans räcker det inte till för vissa grupper för du är "för lite" av det.
Nu ska jag sluta snöa in mig i något som går i överstyr för min del.  Jag menar nog mest att alla vare sig de vill eller inte skapar en fasad för att kunna platsa in i det samhälle vi har skapat. Borde inte vi kunna vara hur vi vill då ?

Jag såg en dokumentär igår, om barn som vill byta kön.  Enligt dem så kunde Gender Identity Disorder i de barn flesta fall växa ifrån detta, och då fick jag igång min tankeverksamhet extremt. Jag började fundera eller funderar på hur jag identifierat mig själv, under min uppväxt. Hur vet man om man är tjej? hur vet man om man är kille ? egentligen. Enligt mig elller den uppfattningen jag tyder mig till är som Simone de beauvoir påstår "Man föds inte till kvinna, man blir det". Sen kanske hennes tolkning och åsikter brister i vissa fall men just det stämmer. Det är ju inte så att det finns något manligt och kvinnligt redan vid födslen utan då är vi lika, oavsett kön, ursprung eller klass. Lika nakna, lika sköra. i några sekunder sedan börjar det.
Om man kollar i vårt samhälle är det vi som skapar manligt och kvinnligt, det finns inget som säger att tjejer alltid har gillat rosa och inte kan bli snickare osv osv. Det har bara blivit så. Sedan har vi kanske vissa anlag, gener, whatever som stärker vissa grejer som är mer anpassat för en viss sak. Och här börjar jag själv bli lite dubbel, heja dubbelmoralen. Jag är nog kluven i frågan när det gäller anlag och skapande. Jag tror mer vi har möjlighet till mer eller mindre, och det beror på hur vi hanterar det.
Nu kommer jag långt ifrån ämnet, eller inte långt ifrån men hamnar på ett sidospår. Det jag ville säga var nog mer att jag har aldrig identifierat mig som något kön, för jag har aldrig vetat. Om man går efter samhället så har jag krigat med killarna i skogen, lekt med barbiedockor och mamma pappa barn. Jag älskade lego men även att klippa mina dockor. Jag såg ut som en pojke och uppfattades som en pojke av många främmande men identifierades som en flicka av de som kände mig. Växte jag ur det eller är jag bara? Jag vet inte idag riktigt om jag kan identifiera mig, egentligen. Jag anses vara såkallad flatig, visst, men gör det inget. Kalla det vad du vill. Men ibland kan jag känna för att vara såkallad "pojkig" och ibland känner jag mig feminim, kanske inte på utsidan men det finns där inne någonstans.
Jag kan tänka mig att det är ett helvete att hamna i fel kropp. Jag tycker det är ganska jobbigt att inte veta hur man ska identifier sig i vissa lägen. Visst jag är medveten om att jag är en kvinna då jag har en kvinnokropp. Men det är som sagt inte i alla lägen jag känner mig som en såkallad kvinna, vet inte ens om jag känner mig som en såkallad man. Är jag något samhället skapat? Eller något samhället misslyckats med?
På ett sätt känns det som att jag hela tiden säger emot mig själv, men det handlar till en viss del om att vara vilsen. Som de sa på dokumentären igår. En av mammorna till ett av dessa barn som kände sig som det andra könet, hade fått frågan eller jag kommer inte ihåg den exakt men det handla om att hur hon visste att hennes son egentligen var en flick, hur sonen kunde veta det och hur hon vågade låta sonen vara en flicka. Då svra hon något i stilen med att hon själv visste när hon var liten att hon var en flicka, hon bra visste det. Det handla inte om några hur utan det var bara en konstaterande. Och det är väl för de flesta, man måste låta folk ta reda på saker och ting. Sedan kan säkert sådana "beteende" växa ifrån en, dock vet jag inte riktigt om jag tror på de i de här extrema fallen. Men som jag sa förut, samhället skapar könet, barn tar efter andra osv. Det växer säkert ur, det kan jag inte stå och tala om hur, varför och säkert. Det kan säkerligen, som mycket annat, vara påståenden som vuxna kommer med. Jag vet inte. Man fick inte reda på några siffror, vilket kändes luddigt, de mest sa att de flesta växer ur det. Och det stämmer antagligen att många gör det. Man bör ändå lyssna på sina barn.
Det var någon föräldrer som sa att det kändes som övergrepp när hon tvingat sin son att vara en pojke, vilket han inte var. Och jag beundrar dessa föräldrar som vågar låta sina barn vara dom de är, för det finns så många idioter som prackar på och stöter bort sina barn av alla möjliga orsaker. Speciellt när det kommer till transsexualitet och homosexualitet.

Jag skulle kunna hålla på såhär, fram och tillbaka, hur länge som helst men nu ska jag nog hoppa in i duschen och duscha bort mina sorger, mitt fettiga hår och mitt illamående. Sen blir det att röja på rummet och dansa bort magvärken.

Jag har även börjat få framtids ångest, IGEN. Sommaren är i alla fall fixad, jag fick igår ett mail om ett jag fått jobb på kolmårdens djurpark i apans glasscafé. Vilket känns GÖRGÖTT! Men nu är det det här om att vad jag vill bli. Det lutar åt sjuksköterska/ambulansförare men på ett sätt inte. Det är inte lätt det där, eller vad säger ni?
Nej, nu ska jag sluta tänka på det och gå och duscha!

Avokado och keso smörgås toppat med tee, kan det bli bättre? Egentligen inte, men just nu skulle det vara skönt med en bra mage och inget illamående. Men ibland kan man inte få allt. Eller ?
Samtidigt som jag förgyller min mage så står outsiders på på tvn i bakgrunden.

Dagen har spenderats i sängen med bland annat film. Min kropp har inte velat samarbeta och jag har inte orkat göra något försök till att anstränga mig. Bröllopsfotografen fick förgylla en del av min dag. Och nu ska jag fortsätta förgylla min mage och sedan blir det nog scrubs ( LADDAT HEM SÄSONG ÅTTA) eller mia och klara. Moha.
HAr skrivit lite med, vilket jag inte gjort på ett tag...



Jag drömde om dig inatt.

Minusgraderna formar dina utandningar till en vit och rökig dimma som snabbt tynar bort framför de blåa
läpparna. Den blåa färgen har fått en nyans av lila.

Jag drömde om dig inatt.

Jag drömde att du hade vingar och en gloria. Du svävade någon meter ovanför marken och log mot mig med
ditt smilgropsleende och stora bruna koögon. Dina ögon glittrade.
Du viftade med ditt trollspö och ett magiskt glimrande pulver spred sig runt om dig. Du var förtrollad.
Som en dansade fe for du bland molnen och stjärnorna, då och då hälsade du på mig. Tysta ord,
smilgropsleendet ettrade sig fast i mitt hjärta och du dansade vidare. Utan ett farväl.

Du formar din kropp som ett foster och ligger naken på badrumsmattan. Kroppen skakar som en elvisp och
lampan i taket från årtiondet då huset konstruerades har disco med flugorna som surrar runt bland
lysrören. Fingrar stryker genom det schamponerande håret och blandas med den röda blodfärgen som droppar
längs handlederna och ner mot ditt bleka ansikte. Den blåa färgen har fått en nyans av lila.

Hjärtat slår hårt. Slagen ökar takt och tänderna spelar virveltrummor tillsammans med salivet. Blodet
rusar runt i kroppen och den bultande klumpen är i närheten av explosion. Ett djupt andetag. Ett
djupt andetag tar steget tillbaka och virveltrummorna tystnar. Det bleka ansiktet tynar bort och
vingarna pressas ut genom den kala huden.Revbenen skaver mot ådror och vener samtidigt som de gnisslar
mot varandra, som en rutten gammal gungstol. Ljudet sipprar ut genom varenda lite hudcell och skriker på
hjälp.

Jag drömmer om dig varje natt.

Alla mina sjuttioelvatusen alarm ringer i kanon vid halv sex imorse och när jag öppnar ögonen och börjar känna liv i mig inser jag hur dåligt jag mår. Yrvaken sätter jag mig upp i sängen och känner hur illamåendet jäser i munnen. Det vattnas och jag springer till toaletten. Hukandes över den vita stolen pressar jag in fingrarna i munnen och hulkl efter hulk kommer. MEn inget maginnehåll. Jag hostar hysteriskt och ställer mig upp igen. Det är tvättmaskinsmage på hög nivå och det kändes som att jag skulle explodera, det känns fortfarande som om magen ska och komma att explodera. När som helst. Jag är en tickande bomb. Yr och svimfärdig slänger jag mig i sängen igen, skickar iväg ett sms till växthuset om hur jag mår och somnar om igen.
Jag drömmer om sommar och kameror, jag ska köpa en systemkamera, någongång framöver. Det har jag bestämt mig för.

Jag har även tänkt på en annan sak. Eller vadå även tänkt?  Jag har mer tänkt på en sak, vad det gäller framtiden. Har börjat vela av och an igen om vad jag vill bli, vad jag egentligen vill göra med mitt liv. Det lutar skarpt åt ambulansförare fortfarande men annat ploppar upp i huvudet igen, som naprapat och lärare ännu en gång fast tvekan är ganska stor. Sen har jag börjat funderare på behandlingsassistent, fast ändå inte. det lutar nog ändå åt ambulansförare. Dock har jag på något konstigt vis en halv dröm, en halv dröm om man nu kan säga så. Ett koncept som antagligen inte håller eller kommer att kunna förverkligast. Men om att driva ett café. Jag kan aldrig se mig själv göra det men den tanken har bara dykt upp från ingenstans. Det låter så löjligt som det kan bli, men en café med fokus på vegetariskt/vegansk mat. eller mat men som caéfen har, sallader, mackor av olika slag osv osv. Ett ställe där det ordnas olika musikgrejer, poesikvällar whatever. Men jag känner att jag är ganska fel person på det och att jag ens nämner det här känns bara konstigt. Men ja ett café... Vegetariskt/veganskt, laktos,gluten och nötfria saker. Små evenemang, kanske bar på kvällen. Jag vet inte.. Men.. Nej ambulansförare var det.

Man borde kanske försöka äta något, trots illamåendet och den exploderande magen. Ja, äta något borde man göra. Och försöka vakna. Sedan blir det att städa och sakna, eller hur var det?  Ja, så var det nog..

Elephant Gun